Hoppa till innehåll
6 kilo, 6 veckor!
  • Hem
  • Blogg
  • Olika Kostmetoder
  • Sanningar om vår kost
  • Var ska man börja?

Alla inlägg av Birgitta

  • Hem   /  
  • Artiklar publicerade av Birgitta
  • ( Sida2 )
Mat o dryck jun 5,2017

Marathon träningsprogram som hjälper dig springa hela 42 Kilometer

Vill du förbereda din kropp så att du med 100% sannolikhet klarar ett helt Marathon?

I detta inlägg kommer du att få tips på ett marathon träningsprogram som du kan ta till när du ska konstruera ett bra förberedande träningspass inför ditt marathon lopp.

Nedan följer en enkel förklaring på varje träningspass:

Enkla löprundor
Ska springas 1-2 min saktare än ditt bestämda marathon tempo per kilometer. De ska alltså gå ganska sakta att springa dessa pass. De ska vara längre än 30 min och kortare än 60 min. Dessa passa är egentligen till för att försvåra för din kropp på de andra ”mer ansträngande passen. Även om det känns som att det skulle gå att springa snabbare på dessa pass så hindra dig från att göra det för det är inte här du ska prestera. Se det mer som en social springtur med chans att utforska en ny statsdel själv eller med en polare.

Intervaller: Fart Pass
Det är här du ska chocka musklerna. I Marathon Träningsprogram för nybörjare springer man 400m x12, 600m x8, 800m x6, 1000m x5, 1200m x4. Med 400 meter jogging mellan varje intervall och 2 km uppvärmning före och 1,5-2km nedvarvning. Det är på dessa pass man aktiverar de snabba muskelfibrerna i musklerna och det hjälper dig att få upp en snabbare hastighet under ditt marathonlopp. Varje intervall ska springas ungefär 8-9 på en 10 gradig skala för att du inte ska skada dig!

Styrke pass
Byts in v.10 in i passet istället för fart intervallerna för att de anser att för mycket intervaller inte är bra förkroppen om man är en nybörjare, på de mer avancerade passen (som är till för erfarna långdistans löpare som har byggt upp muskler och en vana för större påfrestningar) finns det inlagt mer intervaller. Utan dessa pass är istället till för att underhålla den kroppsliga positiva förändringen du fått från intervallpassen. De springs 6x 1,5km, 4x 2,5km, 3x 3km, 2x 5km, 3x 3km,4x 2,5km, 6x 1,5km. Det ska springas något snabbare än marathon tempo med jogging på 400 meter mellan varje intervall samt 1,5-2 km uppvärmning och att du varvar ner genom att springa 1,5-2 km i lugnt tempo.

Tempo Pass
Här ska du hålla samma tempo som du har tänkt hålla när du ska springa ditt marathon. Som vi skrev i vårt tidigare inlägg så är vårt mål att springa hela 42 kilometrarna utan att bryta. Men vi har fortfarande tagit oss an en viss sluttid för att lättare kunna beräkna ett visst tempo som vi kan hålla för att säkerställa att vi springer lite snabbare den sista halvan av marathonet än det första (du kan läsa mer om det i föregående inlägg). Här är det bra om du också värmer upp med att springa 1,5-2 km samt varvar ner med att springa 1,5-2km i lugnt tempo.

Långa rundor
Är träningspass som springs något under ditt bestämda marthon tempo. Här är det viktigaste tiden du är ute och springer. Ett optimalt långpass är enligt forskning 2.00-3.00 timmar. Längre pass blir för jobbiga för kroppen och kortare pass aktiverar inte de snabba muskelfibrerna och stärker inte musklerna och benen. Man måste därför anpassa sig på både sträcka och tid inför dessa pass. Om man springer i ett för långsamt tempo så att det blir mer än 3 timmar så slutar man där, man försöker inte springa klart hela längden. Och omvänt om man springer i ett för snabbt tempo så att man blir klar innan 2 timmar så springer man en längre sträcka för att få den optimala utvecklingen i kroppen. Här är det extra viktigt att du har med dig någon typ av kost och vätska ut i spåret. I form av energigel, vattenbälte med sportdryck för att du inte ska bli helt slut när du springer. Mer om kost & vätskeintag kommer i nästa inlägg i vår Marathon guide.
Här är det bra om du också värmer upp med att springa 1,5-2 km samt varvar ner med att springa 1,5-2km i lugnt tempo. marathon träningsprogram

Kommer du nu att klara hela Marathonet med detta marathon träningsprogram?

av Birgitta
Mat o dryck jun 5,2017

5 Enkla hemmaövningar som bygger styrka på nolltid!

Är det Svårt och dyrt för dig att hinna till Gymmet? Eller har du precis kommit igång och vill bygga lite styrka innan du sätter din fot på gymmet? Då är det smidigt att Träna Hemma:

Ibland har vi inte tid, pengar eller ork för att släpa oss ner till gymet för att ta det där träningspasset eller lyfta vikterna eller så vill vi bygga lite styrka innan vi börjar på gym. Då kan det vara skönt och enkelt att börja träna i hemmets lugn bo.

Därför har vi tagit fram ett enkelt, effektiv program som passar bra för att träna hemma. Lisa visar här alla träna hemma övningarna:

Tänk på vid all form av Styrketräning:

Det viktigaste i all form av styrketräning är du håller bålen spänd genom hela övningen för att inte skada dig.
Gör varje övning kontrollerat och långsamt, cirka 2 sekunder per repetition.
Använd vikter, den sista repetitionen ska kännas riktigt tung men du ska kunna göra den utan att vackla.
Tips för att få ett effektivt träningspass:

Gör nu om hela passet 2-3 gånger, ta inte ut dig de första gångerna du provar passet utan öka gradvis allt eftersom du blir starkare.
Gör varje övning i 10 repetitioner och sen är du klar. Fortsätt så med alla 5 övningarna.

1. Squats med Axelpress
Ställ dig lika brett som om du skulle göra ett jämfotahopp. Böj dig sedan nedåt så långt du bara kan. Res dig långsamt och när du på uppvägen har något böjda knän lyfter du vikterna rakt upp, balanserat, strax framför huvudet. Sänk sedan hantlarna och upprepa.

2. Övning för Triceps
Använd dig utav en stol eller annat lämpligt såsom en soffa eller lågt bord. Sätt hälarna i golvet och böj sedan armarna ner till en 90 graders vinkel. Pressa sedan upp armarna så att de blir raka. Gå snabbt upp och långsamt ner.

3. Push Ups Armhävningar
Här är det hederliga gamla armhävningar som gäller. Håll kroppen rak och stabil för att undvika skador på ryggen. Stå antingen på tårna eller på knäna om det blir för jobbigt med tå armhävningar. Gå sedan långsamt ner så långt du kan och jobba snabbare på uppvägen.

4. Core övning
Håll i dig i stolsben (en kompis eller partnerns ben går annars alltid bra!), spänn ihop magen och fäll ner benen mot golvet, gå upp precis innan de nuddar backen. Om du tycker att denna övning är för jobbig kan du istället göra vanliga situps eller plankan (sök på google för beskrivningar).

 

5. Utfall.
Börja med att stå upp stabilt. Ta ett stort steg framåt och böj ner tills ena knät nästan nuddar golvet. Gå långsamt upp igen till utgångsläget och börja om med att ta ett steg framåt med nästa ben.

Träna Hemma

Om det är första gången du testar styrketräning är det här 5 övningar som är lämpliga till att bygga en stark core muskulatur som du behöver för att kunna lyfta säkrare och tyngre på gymmet. Om du inte har ett par hantlar kan du ta böcker eller något annat som vikt. Ett par hantlar är alltid bra att ha hemma och ett prisvärdt alternativ hittar du på Sportamore, vi rekommenderar att köpa minst 3 KGs då lättare hantlar brukar bli lite för lätta efter ett tag.

Lycka till med att träna hemma och kommentera mer än gärna om vad du tycker om passet eller om du har några funderingar!

av Birgitta
Mat o dryck jun 5,2017

Bokrecension: Det är bara att springa

Vem är Petra Månström bakom Maratonbloggen?

Petra Månström är journalist med inriktning på träning och hälsa. Hon arbetar på Svenska Dagbladet. Sedan 2009 driver hon Maratonbloggen på SvD.se, som är en av landets största löparbloggar. Hon har nyligen också startat en podcast som heter Maratonpodden, som är jag varmt kan rekommendera, där hon intervjuvar massvis med kända tränings- och löparprofiler.

Vad är det för typ av bok?

Det här är en bok för dig som går i tankarna att börja med löpning eller som kanske precis har börjat och fastnat för det. Det är en inspirationsbok bestående av läsvärda inlägg från Maratonbloggen, intervjuer med bland annat kända löparprofiler såsom Anders Szalkai, Evy Palm och Kjell-Erik Ståhl samt massvis med tips hur du konkret kan förbättra din löpning.

Hur är boken uppbyggd ?


Boken tar på ett lättsamt och humoristiskt sätt upp Petras egna erfarenheter från sina olika maratonlopp till när hon tog sig an Ångaloppet, ett lopp där man både simmar och springer från ö till ö. Citatet som Har någon släppt ner mig i ett avsnitt av Baywatch eller är det här på riktigt? inför starten av Ångaloppet 2013 gör boken underhållande att läsa. Intervjuerna med de kända löparprofilerna som Evy Palm som vunnit Göteborgsvarvet, Tjejmilen och Stockholm Marathon ger en inblick i hur dessa profiler tänker kring träning och hälsa och de har ger läsaren och annan tankeställare. Det är fina illustrationer och inspirerande bilder och tydliga listor vilket gör boken lättläst!

av Birgitta
Mat o dryck mar 29,2016

Slutar röka

Ungefär hälften av dessa ämnen finns naturligt i bladen från tobaksplantan. Det är känt att ungefär 600 olika ämnen kan tillsättas vid tillverkningen av cigarretter och övriga skapas av de kemiska reaktioner som uppstår när cigarretten är tänd. Så nu får det vara nog med detta.

Satt igår kväll och undrade lite vad jag egentligen höll på med när jag hade varit ute och ätit en underbart god middag med min sambo ute på restaurang, efter en öl så kände jag ett enormt sug efter en cigarett, det absolut dummaste var ju att jag hade glömt min E cigarett hemma på hallbordet. Fick helt enkelt gå in på Pressbyrån och stödköpa ett paket. Blev både förbaskat irriterad på mig och då speciellt eftersom jag använt elciggen länge och det har ju gått så bra. Det värsta var ju att jag blev illamående dessutom vilket gjorde mig ännu mer irriterad.

av Birgitta
Mat o dryck mar 21,2016

Kropp ben värker och huvudet e helt slut

Hela jag e trött…. Kropp ben värker och huvudet e helt slut .. Men hade en kul dag igår .. Tog mycket energi men fick mycket energi oxå .. Tack mina goa vänner och gubbe för gårdagen i Bjurhovda / Västerås.

Hjälpmedel

Underbart att det finns hemsidor som http://www.reumashop.se/sv/

Varför måste denna värken drabba just mig?.
Har precis beställt även lite kosttillskott för reumatiker som jag hoppas underlättar och minskar min smärta.

Har fått hem en hel del hjälpmedel, 4 st inom kort tid .. När kommer nästa då ?
Inväntar det bästa av allt för min värkande kropp, en skönt avlastande tempurmadrass som underlättar för mina leder.

 

Det finns inga magiska ord att säga till någon med kronisk smärta, men det finns saker man kan säga som kan få drabbade att känna att de får stöd och förståelse – och det är mycket värt.

“Du ser ut att må bra, men hur känner du dig?”
“Jag ska till affären. Behöver du något?”
“Jag kan inte föreställa mig hur svårt det är för dig, men du ser ut att hantera det bra och jag tycker du är stark”.
“Jag önskar att jag kunde hjälpa dig att lindra smärtan, men det kan jag inte. Men jag kan lyssna”.
“Må inte dåligt för att du måste ställa in, jag förstår och hoppas att vi kan ses när du mår bättre”.
“Jag hoppas du mår bättre snart”.

Det finns en del saker du bör undvika att säga till någon som lider av fibromyalgi eller reumatism och många av kommentarerna har att göra med problemet att det är en ”osynlig” sjukdom – dvs. du kan inte fysiskt se symptomen. Någon som lider av fibromyalgi vill inte höra:

”Men du ser ju inte sjuk ut”
”Du har nog bara en dålig dag”
”Du inbillar dig bara”
”Du ska se att det går över”
”Men så illa kan det väl ända inte vara”
”Försök att ha en mer positiv inställning”
”Det måste vara härligt att vara ledig”
”Det hade kunnat vara värre”
”Försök att komma ut lite mer, så blir det säkert bättre”

Nä hä .. dags att göra sig i ordning och bege sig om en stund mot bussen .. fått sjukresekort men tänkte inte använda d mer än nödvändigt .. och nu är d sol ute med så jag tar en sakta promis till hållplatsen.. Smärtskolan nästa .. ser verkligen fram emot att träffa alla igen som är där och boosta lite energi…

av Birgitta
Mat o dryck jan 4,2016

Fibrer

Fibrer (kostfibrer) har som sin främsta funktion att hålla magen och tarmarna i trim!

Fibrerna förkortar tiden som maten behöver för att passera genom tarmarna. Kostfibrer är kolhydrater som inte kan brytas ner i tunntarmen utan når tjocktarmen i stort sett opåverkade. Fibrerna kan inte heller användas som energikälla när de passerar kroppen.

Ät mer fibrer: för bästa resultat, inta även vatten i rätt mängd.

Det finns 2 sorters fibrer: vattenlösliga kostfibrer (gelébildande) och icke-vattenlösliga kostfibrer (icke gelébildande). Avföringen ökar i volym och blir mjuk av de fibrer som binder vatten (ger en bulkeffekt). Kostfibrer finns bara i vegetabiliska livsmedel, inte i animaliska livsmedel. Vi bör äta ca 30 gram fibrer varje dag. I snitt får vi dess värre bara i oss hälften, ca 15 gram i Sverige.

Fibrer är bra för:

Fibrer är bra för tarmarnas funktion, motverkar förstoppning, infektioner och inlammationer i tjocktarmen, motverka hemorrojder, gynnar tillväxten av nyttobakterier i tarmsystemet (probiotika och prebiotika) mm.

Fibrer ökar mättnadskänslan, vi känner oss mätta längre och äter därmed mindre.

Bra sammansatt fiberrika livsmedel som exempelvis fullkornsbröd höjer blodsockret långsammare (har lågt GI-värde) och håller insulinnivån på en jämnare nivå, vilket minskar risken för ofrivillig fettpålagring. Se insulin.

Fiberrik mat är gynnsam för våra blodfetter och blodtrycket.

Fibrer tros binda giftiga ämnen (tex. tungmetaller ) i tarmen och hindrar att dessa tas upp av kroppen, kostfibrer anses också kunna förebygga tjocktarmscancer.

Trötthet kan vara symptom av att man är förstoppad och intar för lite fibrer.

Livsmedel med mest fibrer:

Fullkornsprodukter: grovt bröd, rågbröd, havregrynsgröt, vetekli, fullkornsflingor mm. Se spannmål.

Rotfrukter: morötter, kålrötter mm.

Frukt och bär.

Baljväxter: bönor, ärtor och linser.

Vitkål, och övriga kålsorter.

Linfrö och psylliumfrö är bra för att stimulera tarmarna.

Att tänka på:

Gå över till fullkornsprodukter vad gäller bröd, flingor, müsli mm. Att blanda linfrö samt psylliumfrö i exempelvis sin müsli är ett sätt att öka bulkeffekten ytterligare genom att dessa fröer binder vatten väldigt bra och hjälper matsmältningen ytterligare. Dessa fröer används också ofta i olika sorter av kroppslig rening.

Katrinplommon, fikon och aprikoser är lösande kost (svagt laxerande).

Mjölkprodukter som yougurt, filmjölk och messmör är lösande kost som anses bra mot förstoppning.

För lite fibrer kan leda till förstoppning, hemorrojder, diaréer, tjocktarmscancer, högt blodtryck mm.

Vid problem minska på vitt bröd, pasta, ris, müsli och flingor utan fullkorn och fibrer, stora mängder av vanlig mjölk och té anses som kost som kan vara förstoppande.

av Birgitta
Mat o dryck dec 4,2015

Syra/basbalansen – PH-värde

Ät den föda som inte försurar din kropp!

Syra/basbalansen är ett ganska nytt begrepp som man allt mer börjar ta hänsyn till. Det var dr Ragnar Berg, som i Tyskland och Sverige på 30-talet påvisade att vissa födoämnen är syrabildande och att vissa andra är basbildande. Grundregeln är att frukt och grönt skapar basiska reaktioner i kroppen medan annan föda skapar en sur reaktion. Vi intar överlag allt för hög koncentration av sur föda anser man och därmed för lite basisk föda.

Ät mer grönsaker och frukt, minskar risken för kroppslig försurning.

Olika organ i kroppen behöver olika PH-värden. Blodet är exempelvis alltid svagt basiskt: PH-värde 7,38 – 7,42. I magsäcken är PH-värdet väldigt surt, ca 1.7 beroende på saltsyran. I tunntarmen sker vårt största näringsupptag. Här ska PH-värdet vara neutralt ca 7 till svagt basiskt. Tarmens enzymer som är så viktig för näringsupptaget är beroende av en svagt basisk miljö, därför anses försurning vara så allvarigt för kroppen. Vid för mycket syra i kroppen (för litet intag av basisk föda) anses kroppen få det jobbigare och måste neutralisera syran på följande sätt:
vid obalans lagra syra i bindväven
vid obalans lagra syra i lederna
vid obalans ta basiskt kalk i från skelettet
vid obalans ta basiskt bikarbonat från blodet
Detta kan leda till en försurad kropp, vilket anses kunna ge olika följdproblem men även degenerativa sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, förtidigt åldrande och diabetes mm. anses kunna härledas till en försurad kropp. Försurningen påskyndar också frigörandet av fria radikaler.

Symptom vid försurning:
Symptom på försurning kan vara:
Försämrad matsmältning, tarmbesvär, förstoppning, leversjukddomar, gallsten, trötthet, ilska, iritation, högt blodtryck, muskelstelhet, parasitsjukdomar och Candida, stroke, dålig syn, övervikt och astma.

Att tänka på:

Vi äter överlag allt för syrebildande kost. 75 % av kosten bör vara basisk, bara 25 % bör vara sur anser förespråkarna för syra/basbalansen..

Syra ökar bildningen av fria radikaler, se antioxidanter.

Stress, ilska och ångest anses också förhöja syrabalansen i kroppen.

Kallt väder anses påverka blodet så det bli surare. Varmt så det blir mer basiskt.

Vid många sjukdomar anses det föreligger ett syraöverskott i kroppen.

Försurning av kroppen för det med sig att upptagndet av syre som är så viktig för ämnesomsättningen och uppbyggnaden av vävnader minskar. Syrebrist hos celler är en grovgrund för cancer. Dr Otto Warberg har fått nobelpris för denna upptäckt.

Syraöverskott anses vara muskelnedbrytande (förbränner aminosyror), ökar även risken för insulinresistens.

Vid kokning av vissa basiska grönsaker så blir dessa sura medan kokvattnet blir basiskt, häll därför inte bort kokvattnet, samt minska längre uppvärmningsfaser för grönsaker. Lång koktid minskar även innehållet av vissa vitaminer.
Ät mer frukt och grönt, drick gärna citronvatten till maten. Öka intaget av basiska livsmedel överlag. Citron och apelsin är sura i sig men innehåller basiska ämnen som frigörs i kroppen.

Fysisk Träning är positivt – rensar ut överkottssyra genom svettning (svett är surt).
Basiska livsmedel är bra för att neutralisera de fria radikalerna, se Antioxidanter.

Livsmedel mm. som är basiska i kroppen och som vi bör äta mer av:

De flesta Grönsaker, rotfrukter, potatis m.f.

Frukt och bär, citron, grapefrukt.

Svamp, bönor, komjölk, mesost.

Tillskott av kalcium och magnesium. För att balansera den normalt för stora syrabalansen kan man ta tillskott av kalcium- och magnesiumpulver (ca 1 tsk per dag). En hel del örter är basiska och kan tas som tillskott eller som teér. Detta är ett bra sätt att binda eventuella tungmetaller som finns fritt i kroppen.

Algen Chlorella har många bra egenskaper och motverkar bl.a. försurning och hjälper till att rensa kroppen på tungmetaller.

Biologiskt odlade grönsaker anses överlag bli mer basiska, beroende på jordmån, näringsämnen mm.

Många örter: brännässla, åkerfräken, nyponpulver, luzern, johannesört, anis mf.
Livsmedel som är syrebildande:

Kött, fisk, ägg.

kost som innehåller mycket socker. Obs! sockrad frukt (sylt mf) blir även sur.

Ost, pastöriserad mjölk (den som finns i butikerna), socker.

Vita mjölprodukter, pasta, spannmål som råg, vete, havre, ris, pasta. Baljväxter som ärtor och linser är svagt syrabildande. Nötter och frön. Kakao, peppar.

Margarin, olivolja.

Kaffe, svart té (de flesta örteér är dock basiska) saft, läsk, alkohol, tobak, läkemedel.

PH-värdet som begrepp
PH-värde 7 är neutralt, värden mellan 0 – 7 är surt, värden mellan 8 och 14 är basiskt. På apoteket kan man köpa indikatorpapper för att testa ens PH-värde. Saliven bör ha värdet 6,6 – 7,2 i PH, ens urin bör ligga på 6,4 – 6,8. Värdena påverkas av vad man har ätit innan, men värden som är lägre än dessa kan vara en indikation på att man är försurad, detta även om man inte kunnat testa syra/basbalansen i tarmarna.

Det är vätejonkoncentrationen som bestämmer om något är basiskt eller surt. Hög koncentration av vätejoner med överskott av protoner (H+) betyder en sur miljö, (ex PH 3.0), samt låg koncentration av vätejonkoncentration (H-) betyder en basisk miljö, (ex PH 9.0).

Ofta ger vi kalk som tillskott för våra boskap och husdjur, men även sjöar och gräsmattor kalkas med jämna mellanrum. Detta borde vara tecken på att även vår egen kropp kan vara försurad och har behov av kalk eller annan basisk föda.

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Antioxidanter

Kost som är fulla med nyttiga antioxidanter skyddar mot cancer!

Antioxidanter är kemiska molekyler som förebygger oxidation i våra celler, de anses bekämpa de skadliga fria radikalerna och anses centrala för en långlivad hälsa.

Vitaminerna A, C och E räknas som antioxidanter, där vitamin C och E räknas som de viktigaste antioxidanterna. Även mineralerna selen, zink, koppar och magnesium ingår i en del enzymer med antioxidantiska egenskaper. Coenzymet Q10 är även en antioxidant som kroppen kan producera själv, men som avtar med stigande ålder.

Antioxidanter anses sämre som kosttillskott än som ren föda. Grönt Té är en superantioxidant.

Antioxidanter finns det gott om i frukt och bär och grönsaker, mörkgröna bladgrönsaker som spenat där alla kålväxter är superantioxidanter. Karotenoider (betakaroten) som innehåller gula och röda växtfärgämnen är även bra: exempelvis morötter, röd paprika och granatäpplen. Antioxidanter finns även i nötter och frön.

Det finns ett flertal andra ämnen i vår kost som räknas som antioxidanter och nya hittas hela tiden. Lykopen som finns i tomater (tomatketchup) och flavonoider som finns i soja, rödvin, svart té och grönt té är några av dessa antioxidanter. Astaxantin den röda färgen i fisk är en annan antioxidant. Finns även gott om selen i fisk. Svavel ingår i många antioxidanter. Glutation och liponsyra är sådana antioxidanter som kroppen kan producera själv.

Bra för att:
motverka hjärt- och kärlsjukdomar, för tidigt åldrande, grått hår, grå starr, inflammationer, neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson, Alhzeimer, senil demens. Har förmåga att förebygga cancer.

Att tänka på:
Grönt té anses ha sex gånger mer antioxidantisk effekt än svart té. Rött vin är en god antioxidant och kan med fördel intas några gånger i veckan i mindre mängd. Även kaffe anses ha antioxidantiska egenskaper. Rökning ökar antalet fria radikaler och är därför inte bra. Kroppen kan framställa egna antioxidanter, två enzym som produceras i levern är SOD (superoxiddismutas) och GP (glutationperoxidas). SOD finns i 2 former, dessa behöver mangan och järn respektive zink och koppar. GP är beroende av selen. Nötter och frön, mörkgröna bladgrönsaker samt fullkornsprodukter innehåller bl.a. dessa mineraler.

Fria radikaler
Antioxidanter skyddar mot de fria radikalerna (syreradikalerna) som är en restprodukt som bildas vid ämnesomsättningen. De fria radikalerna har ett ojämnt antal elektroner och är starkt reaktionsbenägna. Vid ett överskott av radikaler kan skada uppstå. Vår kropp oxiderar då inifrån och åldras på det sättet snabbare (att kroppen rostar inifrån kan jämföras med metaller som rostar när de mister sina elektroner).

Vi har även ett visst behov av fria radikaler, bekämpar svampar, bakterier och virus och är bra för immunförsvaret, men i sin negativa form kan radikalerna angripa arvsmassan, DNA och anses även kunna skapa cancer. De anses påskynda åldrandet och kunna ge en massa följdsjukdomar som: allergier, reumatism, ledinflammationer (artrit), diabetes, tidigt grått hår, MS, Parkinson mf.

Fria radikaler ökar kraftigt vid stress samt om man har toxiner i form av tungmetaller lagrade i kroppen. Tungmetaller är mineraler som kroppen inte har något behov av och som finns som överskott i kroppen. Stor risk anses dessa ha när de inte är organiskt bundet i kroppen utan flödar fritt som joniska metaller. Tungmetaller kan vara kvicksilver (finns i amalgam), bly men kan även vara järn, koppar och zink mf. när dessa inte är organiskt bundna i kroppen utan flödar fritt som joniska metaller. Denna kunskap är ganska ny och inte helt accepterad av alla.

Friterad mat, alkohol, luftföroreningar, kemikalier av olika slag är även källor till fria radikaler. Starkt klorerat vatten, avgaser samt tobak innehåller också höga halter av syreradikaler.

De fria radikalerna som har underskott på elektroner blir positivt laddade. Detta innebär också att de bli försurande och har fått ett lägre PH-värde, se syra/basbalansen. Exempelvis atomen väte består av en elektron och en proton när den är i balans, den har då beteckningen H. Om den skulle mista sin negativt laddade elektron så skulle den få beteckningen H+ som är en positivt laddad vätejon. Denna är försurande och frätande för kroppen, och gör så att kroppen oxiderar, rostar inifrån. Ju fler fria positiva vätejoner desto sämre. Elektroner har den förmågan att de vill verka i par kring en atom, och om obalans uppstår så försöker de ta en elektron från en annan atom eller molekylär förening, därvid uppstår obalans där istället. Detta kan leda till en lång kedjereaktion där fria radikaler bildas, i slutändand kan detta leda till att celler skadas och mutationer uppstår, vilket är en grogrund för cancer och andra elakartade sjukdomar. Exempelvis den fria radikalen i joniserat järn får formen Fe++ när den saknar elektroner och 2 elektroner har lämnat järnet.

Fria radikaler är atomer som saknar sitt elektronpar.
Fria radikaler försurar kroppen.

Antioxidanter har den förmågan att de kan avge sina elektroner utan att behöva kompenseras med nya elektroner. På detta sättet så kan de neutralisera de fria radikalerna.

Neutralisera kroppen mot fria radikaler:
Det är flera faktorer som påverkar hur mycket fria radikaler vår kropp har. Har vi en ämnesomsättning som fungerar normal, intar bra föda samt lever ett sunt och positivt liv så har kroppen en förmåga att hålla balansen av fria radikaler på en normal nivå. Det är när obalans råder som något måste göras:
Ät mat som innehåller mer antioxidanter, se ovan.
Ät mat som är mer basisk, se syra/basbalansen.
Undvik stress (försämrar ämnesomsättningen), ät och sov på regelbundna tider, försök ta kontroll över livet helt enkelt.
Undvik förorenad luft, drick nyttigt och rent vatten kontinuerligt, se vatten.
Genomför en kroppslig rening vid behov.
Fysisk träning är bra och utsöndrar överskottsyra från kroppen genom svettning.
Att genomgå en kroppslig rening, försök sanera kroppen på tungmetaller är viktig om stora problem råder. Tungmetallerna binds av kost som är mer basisk, se syra/basbalansen. En psykisk och mental hälsa skapar en bra grund för kroppens självsanering av fria radikaler. Dålig matsmältning överlag innebär att man inte producerar tillräckligt mycket av aminosyror av det protein man äter (dålig proteinmetabolism). Aminosyrorna binder i sig fria radikaler och fungerar därför kelaterande för tungmetaller (gör dem neutrala). I stället för att fungera toxiskt så kan då mineraler som järn, zink och kalcium i stället ingå i ämnesomsättningen och göra nytta för kroppen, medan tungmetaller som kvicksilver, bly, kadmium mf. kan bindas och tas om hand och renas ut utav kroppen anser man från alternativhåll. Detta resonemang innebär att vår matsmältningsförmåga är av stor vikt för neutraliserandet av fria radikaler. Dvs en väl fungerande matsmältning är A och O för helhetshälsa. Därför kan kroppslig rening vara så viktig som nystart för att förbättra kroppens ämnesomsättning.

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Tungmetaller

Alla mineraler är inte bra för kroppen i större mängd, kan vara tungmetaller som kvicksilver, bly, kadmium mf. Dessa kan samlas i kroppen och skapa problem på sikt, därför kan olika former av kroppslig rening vara ett sätt att föra ut dessa ur kroppen för att balansera hälsan. Att tillföra nyttiga mineraler till kroppen via kosten är viktigt, att dessa binds organsikt genom maten (dvs är kelaterade) är därför att föredra enligt senare forskning. Om kroppen inte kan tillgodota mineralerna så kan dessa börja verka fritt och börja förorena kroppen istället. Tungmetaller är ett exempel på detta, men även nyttiga mineraler som järn, zink mf anses kunna skapa negativ toxisk inverkan om de inte är bundna organisk utan får verka som fria joniska metaller i kroppen enligt somliga. Detta anses medföra att fria radikaler bildas, se Antioxidanter.

Kelatering sker när metaller (mineraler) neutraliseras av exempelvis en aminosyra så att det blir en balans mellan elektroner och protoner, detta är förutsättningen för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig mineralerna och är därför en naturlig del utav ämnesomsättningen (metabolismen). Därför är kvaliten på mineralupptaget även avhängt av hur resten av kroppen fungerar, hur bl.a. upptaget av proteiner och tillverkningen av matsmältningsenzymer fungerar. Har man problem med matsmätningen och omvanlingen av proteiner till aminosyror så påverkar detta i förlängningen möjligheten att binda joniska metaller, vilket innebär att tungmetallerna inte renas lika bra. Exemepelvis kalcium som behövs för skelettet anses kunna slagga igen artärerna istället när obalans i metabolismen råder samtidigt som det kan råda brist av kalcium i skelettet samtidigt hos vissa (benskörhet kan alltså beror på dålig kelatering snarare än brist påkalcium i dessa fall). Tungmetaller rensas inte naturligt ut av kroppen av samma anledning vilket kan få till följd att vissa personer blir väldigt sjuka. Detta sammantaget anses kunna vara en av grunden till att olika personer kan påverkas så olika av samma intag av näringsämnen som mineraler mf. En helt fungerande kropp är därför grunden för hur kroppen handhar dessa mineraler. Kelateringsförmågan anses bli sämre med stigande ålder, men kan stimuleras genom att äta en väl avvägd kost, främst en mer bassisk kost, se syra/basbalansen, samt att man genomför en kroppslig rening med jämna mellanrum samt försöka undvika stress mm.

Tungmetaller kan med fördel rensas ut med hjälp av alger som chlorella och spirulina. Lök och vitlök är även bra. Korinder renar även bra mot kvicksilver, aluminium och bly. Det har även visat sig att vissa mineraler motverkar upptaget av vissa tungmetaller:
Selen –> motverkar upptaget av kvicksilver och kadmium
Magnesium –> motverkar upptaget av aluminium
Zink –> motverkar upptaget av kadmium och koppar
Kalcium –> motverkar upptaget av bly

Obs! när man låter undersöka sig hos en läkare för att bl.a kontrollera sina mineralvärden så tas ingen hänsyn till om dessa är organiskt bundna eller obundna i form av joniska metaller, alternativa metoder finns men dessa är inte särkskilt vanliga. Så förespråkarna för att obundna joniska metaller kan orsaka stor skada i kroppen, är inte så enkel att kontrollera. Många anser att mineraltillskott och vitamintillskott ska vara i organisk form och inte som kemiska preparat, detta resonemang förstärks då av att dessa skulle vara lättare för kroppen att tillgodogöra sig. Framtida forskning får visa på sambanden men det finns mycket som talar för att de kan ha rätt. Det skulle även kunna innebära att naturliga vitaminer och mineraler i kost skulle vara att föredra framför alla mineral- och vitamintillskott som förekommer som kemiska tillsatser i berikad mat.

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Mineraler – för din hälsa

Mineraler behövs för kroppens uppbyggnad!

Kroppen består främst av ca 20-tal olika grundämnen. Förutom syre, kol, väte och kväve så finns det ett antal mineralämnen (spårämnen) som kroppen behöver. De viktigaste/vanligaste mineraler som kroppen behöver är: jod, järn, kalcium, kalium,
koppar, krom, magnesium, mangan, molybden, natrium, selen och zink.

Det finns ett flertal andra mineraler som inte är lika utforskad men som anses vara viktiga: fluor, fosfor, svavel, kobolt, kisel, brom, bor mf. En del mineraler fungerar också som antioxidanter.

Mineralbrist är vanligt, kontrollera om brist förekommer hos dig!

De odlade grödor vi köper och äter har dessvärre ofta minskade mineralhalter genom en allt för kraftig utarmning av jorden där de odlas, detsamma gäller mineraler i från uppfödda djur som vi äter. Kött från vilt och alternativodlade grönsaker kan därför ha en bättre sammansättning av mineraler. Det finns ett flertal mineraler som inte är utforskade vad de har för funktion på kroppen, så läran om mineralernas positiva egenskaper på kroppen är långt i från färdigutforskad, det samma gäller de eventuella mineralbrister som vi kan lida av för de lite mer undanskymda mineralerna i kroppen. Mineralernas stora inverkan på kroppen kommer nog visa sig vara väldigt viktig för ett långt och friskt liv i framtida forskning.

Mineralämnen ingår även i olika enzymsystem och är av stor vikt för att kroppen ska kunna fungera optimalt. Balans på övriga näringsämnen gynnar även mineralbalansen, mineralbalansen kan rubbas av stress.

Rekommenderade RDI- och ODI-värden
Beskrivning av enheter för dagsbehov, RDI-värdet och ODI-värden mm hittar du här.

Nedan sammanställs rekommenderad värden för såväl de rekommenderade RDI-värden samt de alternativa ODI-värdena och de terapeutiska värdena vad gäller daglig rekommenderad dos:

Mineraler, de viktigaste                          RDI-

värden                   

ODI-

värden                

Terapeutiska värden               
Jod 150 µg 150 – 300 µg 100 – 1000 µg
Järn 14 mg 30 mg  (15 – 25 mg för män) 10 – 50 mg
Kalcium 800 mg 1 – 1,5 g 1 – 1,5 g
Kalium 3,1 g 300 mg finns inte
Koppar 0,9 mg 0,5 – 2 mg 2 – 4 mg
Krom 50 µg 200 – 600 µg 200 – 1000 µg
Magnesium 300 mg 500 – 750 mg 300 – 800 mg
Mangan 2,5 mg 15 – 30 mg 2 – 60 mg
Molybden 150 µg finns inte 100 – 1000 µg
Natrium 0,5 g finns ej 300 – 3000 µg
Selen 50 µg 100 – 400 µg 200 – 300 µg
Zink 15 mg 22,5 – 50 mg 20 – 100 mg

 

Mineraler, övriga                

    

RDI-     värden                ODI-värden              Terapeutiska värden
Bor finns inte 3 mg 3 mg
Fluor finns inte finns inte finns inte
Fosfor 800 mg. finns inte finns inte
Svavel finns inte finns inte 500 – 1000 µg

RDI-värdena baseras på NNR – Nordiska näringsrekommendationer samt Danska Sundhedsminestrium (DS) där värden ej rekommenderade från NNR, se SLV. DE genomsnittliga ODI-värdena samt terapeutiska värden är tagna av Leibowitz, Lesser, Lieberman mf.

Vill du veta mer om den juridik som gäller i dag för livsmedel eller kosttillskott mm. som påstås förebygga, bota eller lindra sjukdom och måste klassificeras som läkemedel

av Birgitta

Föregående 1 2 3 … 6 Nästa

Senaste inläggen

  • Om du stannar din viktnedgång under 5:2
  • Smaksätt kolsyrade vatten med citronessens
  • Sockerfria essenser för kolsyrat vatten – barnens favorit!
  • Kosttillskott på svenskt nötkött
  • Pour Femme – Kosttillskott för tjejer

Arkiv

  • november 2017
  • oktober 2017
  • augusti 2017
  • juni 2017
  • mars 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • september 2015

Kategorier

  • Mat o dryck

Proudly powered by WordPress | Theme: BusiProf by Webriti