Kroppen bränsle (energi) i dess snabbaste form!

 

Kost som innehåller proteiner och fett kan också omvandlas till energi i kroppen men kolhydrater är den energiform som snabbast och effektivast

tas tillvara av kroppen. Förutom att ge energi på direkten som cellerna och ämnesomsättningen snabbt kan ta tillvara så lagras även energi från kolhydrater som kroppen kan använda vid senare behov i form av glykogen.

Läran om långsamma och snabba kolhydrater är viktig för att undvika onödig fetma.

Finns i mat som:

Främst i spannmålsprodukter, grönsaker och frukt, sök efter Kolhydrater i Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas eller hos KTL.

 

Intag:

4 kcal/gram ger kolhydrater i energi. 55 – 60 % av vårt energiintag bör bestå av kolhydrater enligt Svenska näringsrekommendationerna, SLV. Detta kan kännas högt för somliga. Många nyare kostmetoder föreslår lägre intag av kolhydrater där främst de snabba kolhydrater anses ligga bakom den ökade fetman hos vår befolkning. Se Olika kostmetoder.

 

Kolhydratintaget kan skifta väldigt mycket mellan olika kulturer. I Afrika kan många ha ett väldigt högt kolhydratintag medan andra kulturer som exempelvis eskimåer äter betydlig mindre kolhydrater. Båda grupperna i sig kan ha en bra allmänhälsa, så någon exakt sanning om hur mycket kolhydrater vi ska inta finns inte, utan kvalitén av kolhydrater, fett och proteiner spelar stor roll i sammanhanget.

 

Brist/obalans:

När blodsockret blir lågt kan det leda till trötthet, huvudvärk, irritation, depression, ökat sötsug. Dessa symptom är vanligare om man intar snabba kolhydrater i motsats till de för kroppen allt som oftast mer ändamålsenliga långsamma kolhydraterna.

 

Funktion

Kolhydraterna bryts ner till glukos (blodsocker) i kroppen så fort som dessa har passerat mag-tarmkanalen. Hormonet insulin har som funktion att ta hand om överskott av glukos. Överskottet av glukos lagras sen i levern och i muskler som glukogen som är en form av lagrad energiform i kroppen. Levern svarar för denna process. Kroppen kan bara lagra ca 1200 – 1600 kcal som glukogen, vilket räcker till knappt en dag av vårt energibehov, sen måste vi omvandla fett och proteiner till glukos vilket är en tyngre process för kroppen, om vi inte intar mer föda. Glukogen är därför den första energidepå som kroppen tar till när den inte får energi av födan direkt. Hormonet glukagonomvandlar då glukogen till glukos igen för att ge energi till kroppen. Hjärnan och alla organ är beroende av glukos för att fungera fullt ut. Överskott av glukos från kolhydrater som inte används direkt av kroppen direkt och inte lagrats som glukogen lagras som fett vilket kan leda till övervikt på sikt. Så därför kan obalans i kolhydratintaget (främst snabba kolhydrater) samt den obalans som även kan ske av produktionen av insulin hos många av oss vara en av de större bovarna i västvärldens vällevnadssjukdomar med fetma som följd. När kroppens blodsockervärde sjunker under en viss miniminivå så signalerar kroppen att den behöver energi, då känner vi oss ofta hungriga eller sugna på att äta något för att snabbt få tillgång till energi, detta kan leda till stor obalans i kroppen med för stort energinintag som följd. De långsamma kolhydraterna anses vara viktig för att få bukt på detta problem.

 

Kolhydrater indelas i sockerarter, stärkelse och kostfiber. Beroende på formen av kolhydrater så omvandlas dessa olika snabbt till glukos i kroppen. De rena sockerarterna ger oss den snabbaste energin, därför får många av oss ett sötsug på godis eller annan när vi känner behov av snabb energi. Så istället för att ta en frukt som är mycket nyttigare stoppar vi oss godis av olika slag.