Om man vill ha till en förändring i sitt kostintag så kan man som tur är alltid börja i mindre skala och känna/testa sig fram successivt. Gör en analys av ditt kostbeteende och uppmuntra dig själv till en kommande förändring:
- När äter du, hur ofta äter du, vilken kost äter du, hur mycket äter du?
- När mår du bra efter en måltid, när blir du trött, när känner du att det är dags för ett nytt energiintag?
- Vad kan du förändra efter dina egna erfarenheter på hur din kropp reagerar?
- Gör de förändringar som känns naturliga, små som stora, men gör dem på dina egna villkor.
- Komplettera endast med naturligt kosttillskott, exempelvis Glyc eller Silicea.
Äta animaliskt eller vegetarisk kost
Vilken typ av föda är då bäst, animalisk eller rent vegetarisk. De flesta förespråkar en blandkost med övervägande del vegetariska livsmedel. Vissa samband kan man se:
Det är enklare att få i sig alla näringsämnen med hjälp av animalisk föda, många näringsämnen finns koncentrerade i dessa livsmedel. Vegetarianer och främst veganer måste därför ha stor kontroll över sitt kostintag så inte eventuell brist uppstår, detta är ett faktum. Vegetarianer bör inta en hel del baljväxter. Sojabönan är ett superlivsmedel med massor av protein och näringsämnen. Även nötter och frön bör vara centrala för vegetarianer, tillika mörkgröna grönsaker, där bl.a. kålväxter innehåller massor av näringsämnen.
I kött är risken större än i vegetabilier att få i sig vissa skadliga ämnen (toxiner). Att äta lever exempelvis är något av den mest koncentrerade animaliska näringskällan man kan äta, men levern är också ett reningsorgan, så hur mycket annat oönskat får vi kanske inte i oss samtidigt. Så, det är inte helt klockrent att gå på det livsmedel som har den största näringskällan, då det kan innehålla oönskade delar samtidigt. Mycket av dagens industriella uppfödning av djur kan leda till sämre näringsinnehåll hos dessa än hos fribetande djur, eller vilda djur. Vegetabilier kan även ofta innehålla olika halter av näring beroende på förutsättningar och plats de har vuxit på, samt kan även vara besprutade med olika kemikalier av olika slag. Detta framgår inte alltid i debatten. Hur många vet att vårt spannmål ibland är så urlakat på näring, så man måste efterberika det med vitaminer och mineraler. ”Ett mynt har alltid två sidor”.
Främst inom animaliska livsmedel har det konstaterats finnas stora mängder av onyttiga mättat fett som kan bidra till hjärt- och kärlsjukdomar mm. I vegetabilier finns de nyttiga enkelomättade fetterna och de nyttiga fleromättade Omega-3 fetterna. Även den fleromättade fettsyran Omega-6, vilken vid rätt mängd är bra men vid för stor mängd kan vara skadligt anser många. Fisk, och framförallt fet fisk innehåller nyttiga animaliska fleromättade fettsyror av Omega-3 typ (bl.a. EPA), det är en viktig egenskap som gjort att fisk förordnas allt mer.
Vegetabilier kan innehålla mycket fibrer, men kan även innebära ett intag av för mycket snabba kolhydrater i stället för de mer nyttigare långsamma kolhydraterna. Detta kan också dessvärre leda till övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes mm.
Många vegetabilier har visat sig vara väldigt nyttiga, fulla med mineraler och vitaminer och kan dessutom även vara så kallade antioxidanter och därför ha vissa optimala egenskaper.
De flesta animaliska djur vi äter är själv faktisk växtätare och får därmed sin föda från vegetabilier. De örter och grödor som djuren äter är inte att förakta. Dessvärre har det visat sig att människan inte kan omforma alla näringsämnen lika effektivt som vissa djur i alla hänseende. D-vitamin och C-vitamin kan de flesta djur skapa själva, vi måste få D-vitamin via solljuset eller kosten och C-vitamin från kosten. Omega-3 fettsyran EPA är en viktig fettsyra som vi människor inte kan omforma från Omega-3 fettsyran Linolensyra lika effektivt som djuren tror man. Mer rön om detta kommer förhoppningsvis att komma i framtiden. Och var får då den nyttiga feta fisken som lax, ål och makrill m.f. sin nyttiga Omega-3 fettsyra från för ursprungskälla, jo! rätt gissat oftast från alger som är vegetabilier.
Ur fysiologisk och biologisk synpunkt är vår kropp enligt de flesta skapad för blandkost. Vi har hörntänder precis som köttätande djur har. Somliga andra påstår att vi har mer gemensamt med de djur som äter rent vegetabiliskt. Bl.a. våra kindtänder, magsyran, och tarmarnas längd. Hur är det då med näring och vegetarism: faktum är att många av de mest långlivade och starkaste djuren är vegetarianer (elefanter, oxar, hästar m.f.), och det har visat sig att så väl människor som djur kan bli starka av en väl sammansatt näringsrik vegetarisk kost. Det finns kulturer där man mestadels äter vegetarisk kost och man har här god hälsa och hög medellivslängd. Det samma gäller för de som äter en blandkost med såväl animalier som vegetabilier i form av grönsaker, frukt och spannmål mm. Debatten lär fortsätta! Oavsett vilken kosttyp man än förordar är det bäst att regelbundet kontrollera sin hälsa hos en läkare, för att få reda på om någon eventuell näringsbrist föreligger.