Antioxidanter

Kost som är fulla med nyttiga antioxidanter skyddar mot cancer!

Antioxidanter är kemiska molekyler som förebygger oxidation i våra celler, de anses bekämpa de skadliga fria radikalerna och anses centrala för en långlivad hälsa.

Vitaminerna A, C och E räknas som antioxidanter, där vitamin C och E räknas som de viktigaste antioxidanterna. Även mineralerna selen, zink, koppar och magnesium ingår i en del enzymer med antioxidantiska egenskaper. Coenzymet Q10 är även en antioxidant som kroppen kan producera själv, men som avtar med stigande ålder.

Antioxidanter anses sämre som kosttillskott än som ren föda. Grönt Té är en superantioxidant.

Antioxidanter finns det gott om i frukt och bär och grönsaker, mörkgröna bladgrönsaker som spenat där alla kålväxter är superantioxidanter. Karotenoider (betakaroten) som innehåller gula och röda växtfärgämnen är även bra: exempelvis morötter, röd paprika och granatäpplen. Antioxidanter finns även i nötter och frön.

Det finns ett flertal andra ämnen i vår kost som räknas som antioxidanter och nya hittas hela tiden. Lykopen som finns i tomater (tomatketchup) och flavonoider som finns i soja, rödvin, svart té och grönt té är några av dessa antioxidanter. Astaxantin den röda färgen i fisk är en annan antioxidant. Finns även gott om selen i fisk. Svavel ingår i många antioxidanter. Glutation och liponsyra är sådana antioxidanter som kroppen kan producera själv.

Bra för att:
motverka hjärt- och kärlsjukdomar, för tidigt åldrande, grått hår, grå starr, inflammationer, neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson, Alhzeimer, senil demens. Har förmåga att förebygga cancer.

Att tänka på:
Grönt té anses ha sex gånger mer antioxidantisk effekt än svart té. Rött vin är en god antioxidant och kan med fördel intas några gånger i veckan i mindre mängd. Även kaffe anses ha antioxidantiska egenskaper. Rökning ökar antalet fria radikaler och är därför inte bra. Kroppen kan framställa egna antioxidanter, två enzym som produceras i levern är SOD (superoxiddismutas) och GP (glutationperoxidas). SOD finns i 2 former, dessa behöver mangan och järn respektive zink och koppar. GP är beroende av selen. Nötter och frön, mörkgröna bladgrönsaker samt fullkornsprodukter innehåller bl.a. dessa mineraler.

Fria radikaler
Antioxidanter skyddar mot de fria radikalerna (syreradikalerna) som är en restprodukt som bildas vid ämnesomsättningen. De fria radikalerna har ett ojämnt antal elektroner och är starkt reaktionsbenägna. Vid ett överskott av radikaler kan skada uppstå. Vår kropp oxiderar då inifrån och åldras på det sättet snabbare (att kroppen rostar inifrån kan jämföras med metaller som rostar när de mister sina elektroner).

Vi har även ett visst behov av fria radikaler, bekämpar svampar, bakterier och virus och är bra för immunförsvaret, men i sin negativa form kan radikalerna angripa arvsmassan, DNA och anses även kunna skapa cancer. De anses påskynda åldrandet och kunna ge en massa följdsjukdomar som: allergier, reumatism, ledinflammationer (artrit), diabetes, tidigt grått hår, MS, Parkinson mf.

Fria radikaler ökar kraftigt vid stress samt om man har toxiner i form av tungmetaller lagrade i kroppen. Tungmetaller är mineraler som kroppen inte har något behov av och som finns som överskott i kroppen. Stor risk anses dessa ha när de inte är organiskt bundet i kroppen utan flödar fritt som joniska metaller. Tungmetaller kan vara kvicksilver (finns i amalgam), bly men kan även vara järn, koppar och zink mf. när dessa inte är organiskt bundna i kroppen utan flödar fritt som joniska metaller. Denna kunskap är ganska ny och inte helt accepterad av alla.

Friterad mat, alkohol, luftföroreningar, kemikalier av olika slag är även källor till fria radikaler. Starkt klorerat vatten, avgaser samt tobak innehåller också höga halter av syreradikaler.

De fria radikalerna som har underskott på elektroner blir positivt laddade. Detta innebär också att de bli försurande och har fått ett lägre PH-värde, se syra/basbalansen. Exempelvis atomen väte består av en elektron och en proton när den är i balans, den har då beteckningen H. Om den skulle mista sin negativt laddade elektron så skulle den få beteckningen H+ som är en positivt laddad vätejon. Denna är försurande och frätande för kroppen, och gör så att kroppen oxiderar, rostar inifrån. Ju fler fria positiva vätejoner desto sämre. Elektroner har den förmågan att de vill verka i par kring en atom, och om obalans uppstår så försöker de ta en elektron från en annan atom eller molekylär förening, därvid uppstår obalans där istället. Detta kan leda till en lång kedjereaktion där fria radikaler bildas, i slutändand kan detta leda till att celler skadas och mutationer uppstår, vilket är en grogrund för cancer och andra elakartade sjukdomar. Exempelvis den fria radikalen i joniserat järn får formen Fe++ när den saknar elektroner och 2 elektroner har lämnat järnet.

Fria radikaler är atomer som saknar sitt elektronpar.
Fria radikaler försurar kroppen.

Antioxidanter har den förmågan att de kan avge sina elektroner utan att behöva kompenseras med nya elektroner. På detta sättet så kan de neutralisera de fria radikalerna.

Neutralisera kroppen mot fria radikaler:
Det är flera faktorer som påverkar hur mycket fria radikaler vår kropp har. Har vi en ämnesomsättning som fungerar normal, intar bra föda samt lever ett sunt och positivt liv så har kroppen en förmåga att hålla balansen av fria radikaler på en normal nivå. Det är när obalans råder som något måste göras:
Ät mat som innehåller mer antioxidanter, se ovan.
Ät mat som är mer basisk, se syra/basbalansen.
Undvik stress (försämrar ämnesomsättningen), ät och sov på regelbundna tider, försök ta kontroll över livet helt enkelt.
Undvik förorenad luft, drick nyttigt och rent vatten kontinuerligt, se vatten.
Genomför en kroppslig rening vid behov.
Fysisk träning är bra och utsöndrar överskottsyra från kroppen genom svettning.
Att genomgå en kroppslig rening, försök sanera kroppen på tungmetaller är viktig om stora problem råder. Tungmetallerna binds av kost som är mer basisk, se syra/basbalansen. En psykisk och mental hälsa skapar en bra grund för kroppens självsanering av fria radikaler. Dålig matsmältning överlag innebär att man inte producerar tillräckligt mycket av aminosyror av det protein man äter (dålig proteinmetabolism). Aminosyrorna binder i sig fria radikaler och fungerar därför kelaterande för tungmetaller (gör dem neutrala). I stället för att fungera toxiskt så kan då mineraler som järn, zink och kalcium i stället ingå i ämnesomsättningen och göra nytta för kroppen, medan tungmetaller som kvicksilver, bly, kadmium mf. kan bindas och tas om hand och renas ut utav kroppen anser man från alternativhåll. Detta resonemang innebär att vår matsmältningsförmåga är av stor vikt för neutraliserandet av fria radikaler. Dvs en väl fungerande matsmältning är A och O för helhetshälsa. Därför kan kroppslig rening vara så viktig som nystart för att förbättra kroppens ämnesomsättning.