Vitaminer är livsnödvändiga näringsämnen!

Vitaminer är organiska näringsämnen som behövs för att människokroppen ska kunna fungera normalt. De är viktiga för cellernas ämnesomsättning. Det finns 13 livsnödvändiga vitaminer: 9 vattenlösliga (B1 – tiamin, B2 – riboflavin, B3 – niacin, B5 – pantotensyra, B6 – pyridoxin, B8 – biotin, B9 – folsyra, B12 – kobobalin, C) samt 4 fettlösliga (A, D, E, K). En del vitaminer fungerar också som antioxidanter.

Kontrollera vilka vitaminer som du kan ha eventuell brist av!

Vitaminerna finns i sin naturliga form i vår föda. De vattenlösliga vitaminerna har inte så stora depåer i kroppen, vilket ökar risken för bristsymptom. De fettlösliga vitaminerna kan däremot lagras under lång tid i kroppen. Tunntarmens bakterier kan tillverka B12 – kobobalin till viss del, samt tjocktarmens bakterier K-vitamin, B1 – tiamin, B2 – riboflavin, B6 – pyridoxin och B9 – folsyra till viss del.

Sambandet mellan vårt behova av vitaminer och kroppens funktion är långt ifrån färdigutforskat i dagsläget. Vitaminer ingår även i olika enzymsystem och är av stor vikt för att kroppen ska kunna fungera optimalt.

Vitaminernas historia
Läran om våra livsnödvändiga vitaminer är inte mer än 100 gammal och togs sin första form när man analyserade och undersökte ett antal bristsjukdomar som skörbjugg, engelska sjukan med flera. Upphovet till dessa brister berodde på saknaden av speciella ämnen som man valde att kalla vitaminer. En paradox är därför att man idag inte får ange att vissa vitaminer förebygger och botar mot vissa sjukdomar när hela vitaminläran har sitt upphov i just dessa kriterier. I dag vet vi att brist av C-vitamin var främsta orsaken till skörbjugg, att D-vitamin i form av fiskleverolja fungerade förebyggande mot engelska sjukan, det har forskningen redan visat. Militärläkaren Christiaan Eijkman fick 1929 nobelpriset i medicin för sin forskning kring sjukdomen beriberi och brist på vitamin B1. ”Läkekonstens fader” Hippokrates påstod redan på de gamla grekernas tid sambandet med att lever var bra mot nattblindhet. Idag vet vi att det är brist på A-vitamin som beror på detta. Lever har mycket A-vitamin i sig. Ett annat livsmedel som har mycket A-vitamin är morot som också därför kan anses vara bra mot nattblindhet. Om man dock påstår: ”Morötter förebygger och är bra mot nattblindhet” i marknadsbudskap så riskerar man dessvärre att bli anmäld, detta eftersom morötter inte räknas som ett läkemedel vilket är kriteriet för att använda sådana påståenden. Det finns idag tillräckligt med bevis för att vitaminer såväl kan bota som förebygga mot vissa sjukdomstillstånd, vad man får säga är en annan sak så här är det lite av moment 22 dessvärre. Vi konsumenter måste därför vara på vår vakt med såväl allt för nedtystade fakta vad gäller sambandet vitaminer, mineraler, kost och hälsa som den överoptimistiska fakta som ofta presenteras som marknadsbudskap i vissa direktstyrda produktifierade tidningsartiklar.

Vill du veta mer om den juridik som gäller i dag för livsmedel eller kosttillskott mm. som påstås förebygga, bota eller lindra sjukdom och måste klassificeras som läkemedel, se Svensk egenvård.

I dag tillverkar man vitaminer på konstgjord väg genom att isolerar det rena vitaminsubstanset. Många av våra kosttillskott i form av vitaminer är därför tillverkade så.

Dagsbehovet – RDI
I dagsläget bråkar traditionalister och alternativ folk om vilken miniminivå samt maxinivå man behöver av vitaminer och mineraler varje dag för att uppnå optimal hälsa. Här kritiseras ofta de försiktiga nivåerna som förespråkas i bland annat i Sverige (rekommenderas av Livsmedelsverket). Nyare forskning rekommenderar betydlig högre dos av dessa vitaminer och mineraler än vad som idag rekommenderas officiellt, alternativa förespråkare i från Amerika ligger i framkant för denna forskning. Det är väldigt svårt att förbruka för mycket vitaminer, dvs få vitaminförgiftning påstår man och hänvisar till den forskning som visar på att ökade vitamindoser kan förebygga såväl sjukdomar som höja allmänhälsan. Framtida forskning kommer förhoppningsvis även framlägga de eventuella risker som kan förekomma vid för stort intag av vissa vitaminer så att vi konsumenter vet vad som gäller. A-vitamin är ett sådant exempel som visat sig skadlig vid för lång och hög koncentration.

Rekommenderad dos för vitaminer och mineraler brukar anges som RDI-värdet (RDI – rekommenderat daglig intag). RDI-värdet varierar beroende på ålder och kön osv. Barn har därför ett lägre behov än en vuxen. Våra RDI-värden ligger väldigt nära de i USA förekommande RDA-värdena (RDA – Recommended Dietary Allowances). Rekommenderade RDI-värden är satta så inte brist ska kunna uppstå. Det är om högre värden än de rekommenderade kan förbättrar vår allmänhälsa som man främst diskuterar i dag! En del förespråkar därför att vi ska inta betydligt högre värden för vitaminer och även mineraler än vad bl.a. Livsmedelsverket rekommenderar. Andra förespråkar att vi får i oss tillräckligt med vitaminer och mineraler i en väl avvägd och nyttig kost och att för högt intag kan vara skadligt i vissa fall. Påståenden att vitaminer som framställs på syntetisk väg inte är hälsosamt för människan utan att man bör intaga vitaminer i sin mer naturliga form hörs också. Syntetiska vitaminer framställs på kemisk väg, i ett laboratorium ser man ingen skillnad på ett naturligt och ett syntetiskt vitamin. Berikade livsmedel har ofta tillskott av syntetiska vitaminer. Många föredrar därför naturliga vitaminer framför syntetetiska vitaminer. Kontrollera därför dina eventuella vitamintillskott för att se vilken sort de är gjorda av. Som konsument måste man även beakta att det kan finnas kommersiella intressen i alla rön om våran hälsa kopplad till kost, vitaminer och mineraler mm. Såväl läkemedelsindustrin som hälsokostbranschen tjänar ofantliga summor på sina produkter. Så all forskning inkluderat tester som leder till ökade kunskaper för hur vi kan förbättra vår hälsa är något som vi alla eftersträvar. Det första vi bör göra är att söka dessa vitaminer i den naturliga maten. Se mat.

Enheter för rekommenderat intag – RDI
Enheten I.E (I.U utomlands) är en enhet som togs fram för att mäta mängden vitamin när man inte kunde isolera vitamin och få exakta mätmetoder, idag använder man oftare enheterna mg (milligram) och µg (mikrogram, annan enhet för µg är: mcg). Följande gäller:

1 mg = 0,001 g, dvs. 1 g = 1000 mg
1 µg = 0,001 mg, dvs. 1 mg = 1000µg

Enheten I.E på väg ut mer och mer. A-, D- och E-vitamin har ofta kvar den gamla förkortningen I.E. ibland. För att krångla till det så definieras I.E olika för de olika vitaminerna och har följande ungefär förhållanden:

A-vitamin 1000 I.E = 0,3 mg
D-vitamin 40 000 I.E = 1 mg
E-vitamin 10 I.E = 1 mg

ODI-värden – Terapeutiska värden
Det finns 13 vitaminer som är livsnödvändiga för människan. Fyra av dessa är fettlösliga (A, D, E och K) och de övriga nio är vattenlösliga (C och B vitaminerna). Många anser att rädslan för risker av överdosering av vitaminer inte står i relation till de fakta som finns. ”Ingen har dött av överdosering av vitaminer hittills påstår man från alternativt håll, däremot har folk dött av otjänliga livsmedel av olika form”. ODI-värden (ODI– optimalt daglig intag) är ganska nytt och ska ses som ett alternativt begrepp på en övre gräns, och som tagits fram för att visa på den övre gräns som kostterapeuter från det alternativa hållet tillsammans har kommit överens om och påstår sig kliniskt ha testat. Dessa övre värden anses ge större mervärde till allmänhälsan samt förebygga mot eventuella sjukdomar. Viktigt är att rekommenderade ODI-värdena kan vara 10 till 100 gånger större än de rekommenderade RDI-värdena, så mer forskning behövs verkligen. Inom den traditionella samt alternativa hälsovården så använder man även ännu högre värden i terapeutisk syfte vid punktinsatser för att förbättra hälsan och bromsa vissa sjukdomstillstånd. Diskussionen om vitamintillskottens vara eller icke och dess dosnivåer lär fortsätta och framtida forskning får som sagt förhoppningsvis visa vad som gäller. Att äta nyttig kost som innehåller vårt basbehov av vitaminer och mineraler är därför den bästa förebyggande källan för hälsa men vitamintillskott i normala doser förespråkas även av de flesta traditionella som alternativa förespråkarna i dagsläget.

Rekommenderade RDI- och ODI-värden
Nedan sammanställs rekommenderad värden för såväl de rekommenderade RDI-värden samt de alternativa ODI-värdena och de terapeutiska värdena vad gäller daglig rekommenderad dos:

Vitaminer vattenlösliga	RDI- värden	ODI- värden	Terapeutiska värden
B1 – tiamin	1,4 mg	25 – 300 mg	100 – 500 mg
B2 – riboflavin	1,6 mg	50 – 300 mg	upp till 500 mg
B3 – niacin	18 mg	25 – 300 mg	0,05 – 10 g
B5 – pantotensyra	0,15 mg enlig DS	25 – 300 mg	50 – 2000 mg
B6 – pyridoxin	1,4 mg	25 – 300 mg	10 – 500 mg
B8 – biotin	0,03 – 0,10 mg	25 – 300 µg	0,3 – 16 mg
B9 – folsyra	300 µg	400 – 1200 µg	0,4 – 1 g
B12 – kobobalin	2 µg	25 – 300 µg	10 – 15 mg
C-vitamin	75 mg	0,5 – 5 g	upp till 10 g

 

Vitaminer fettlösliga	RDI-     värden	ODI-värden	Terapeutiska värden
A-vitamin	0,8 mg = 2664 I.E	10 000 – 50 000 I.E	10 000 – 100 000 I.E
D-vitamin	10 µg = 400 I.E	400 – 600 I.E	400 – 2800 I.E
E-vitamin	10 mg = 100 I.E	200 – 800 I.E	100 – 2000 I.E
K-vitamin	80 µg	65 – 85 µg	30 – 1600 µg