Hoppa till innehåll
6 kilo, 6 veckor!
  • Hem
  • Blogg
  • Olika Kostmetoder
  • Sanningar om vår kost
  • Var ska man börja?

Arkiv september 4, 2015

  • Hem   /  
  • 2015
  • ( Sida3 )
Mat o dryck sep 4,2015

Ät rätt för din blodgrupp

Denna diet är framtagen av Dr. Peter J.D Adamo och har rönt en viss uppmärksamhet och en del kritik. Våra blodgrupper anser han betingade till viss sorts kost som har sin grund i de folkvandringarna som pågått på jorden under tusentals år. Människan ska på detta vis ha anpassat sig till olika sorts kost under olika levnadsbetingelser, något som Adamo kopplar till olika blodgrupper. Följande gäller:
Blodgrupp 0 – Köttätare (Jägaren/samlaren), 38 % av svenska befolkningen:
Behöver mycket motion. Ät Kött, fisk, frukt och grönsaker. Undvik de flesta spannmål (särskilt vete) men även bönor, baljväxter och mejeriprodukter.

Blodgrupp A – Vegeterian (Jordbrukaren), 44 % av svenska befolkningen.
Föredrar lugnare typ av motion, meditation och yoga mm. är bra. Ät mest vegetariskt. Grönsaker, tofu, spannmål, bönor, baljväxter, frukt och viss typ av fisk som lax, sniglar, makrill mm.

Blodgrupp B – Blandkost (Nomaden), 12 % av svenska befolkningen.
Behöver normal motion. Är mer en allätare. Den enda blodgrupp som anses tåla mjölkprodukter bra, I övrigt ät kött, spannmål, baljväxter, grönsaker och frukt. Undvik bl.a. kyckling.

Blodgrupp AB – Blandkost (Nyare blodgrupp), 6 % av svenska befolkningen.
Föredrar lugnare typ av motion. Har bäst immunförsvar av alla blodgrupper. Ät kött, fisk, skaldjur, mejeriprodukter, tofu, baljväxter, spannmål, grönsaker, frukt.
Positivt:
Kopplingen olika blodgrupper och kostens påverkan på kroppen är intressant. Bra bara om någon utomstående är villig att forska djupare i ämnet.

Negativt:
Har fått stor kritik för att den inte anses har någon vetenskaplig grund. Fakta bakom de olika blodgruppernas uppkomst anses som fel. Deras inverkan på kosten är dåligt belagd, dessutom kopplingen till blodgrupp och olika sjukdomar och kosttillskott som behövs för dessa anses obevisade och ifrågasätts starkt.

Obs! att äta efter ens blodgrupp innebär precis som Ayurveda att vissa specifika livsmedel är att föredra och att andra bör uteslutas.

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Individuella kostmetoder

Ayur-Veda:

Ayurveda är ett långvarigt välbeprövat system för hälsa, där man utgår från en helhetsbild utav människan. Varje männsika består av en individuell blandning av 3 kroppstyper (doshor), som ska ses som de grundenergier vi bär med oss. Dessa innehåller våra egenskaper som i sin tur kopplas till olika hälsoråd samt kostråd som Ayurveda föreslår för att uppnå balans i kroppen. Vid obalans i kroppen så ska man försöka motverka den/de kroppstyper (doshor) som vi består mest av genom att inta kost med motsatta egenskaper. De 3 kroppstyperna är:

Vata (har egenskaperna kall, torr, rörlig och lätt):

Vata-typer har egenskaper som gör dem kreativa och snabbtänkta. De mår bäst av regelbundenhet, fasta rutiner (kan gälla måltider och sänggående). Vid obalans kan stress, trötthet och koncentrationssvårigheter infinna sig. Ät mat med sura och söta smaker, lugnande och mättande mat. Minska på stark, bitter och kärv smak. Mat som är bra kan vara: de flesta grönsaker, vissa baljväxter, alla mjölkprodukter, de flesta nötter och frön och oljor. Vete, havre och ris är bra. De flesta söta och sura frukter, fisk och kött. Undvik rött kött.

 

Pitta (har egenskaperna het och lätt):

Pitta-typer gillar att ha många projekt gång samtidigt, är orädda och starka. Bör unna sig mer regelbunden avkoppling samt undvika för mycket värme. Vid obalans kan ilska och irritation infinna sig. Har stor aptit. Ät mat med beska, söta och kärva smaker. Lite smör och fett. Dra ner på salt, sur och stark mat. Ät mer kall mat (sallader) eller inte allt för varm mat, kall dryck är även bra, undvik för starka kryddor. Mat som är bra kan vara: de flesta grönsaker, de flesta baljväxter, sötmandlar, solrosfrön, undvik övriga nötter och frön. Havre, korn, vete, vitt ris, couscous, pasta är bra. Mjölk, grädde och osaltat smör, olivolja, solrosolja. Kalkon, kyckling och räkor. Undvik rött kött och vissa fisksorter.

 

Kapha (har egenskaperna tung, stabil, kall och oljig):

Kapah-typer är lugna, toleranta och trygga. De bör utmana sig till mer omväxling och stimulans. De har en tendens till övervikt. Vid obalans kan de bli tillbakadragna och depressiva. Ät mer varm, lätt mat, torr mat, utan mycket vatten. Minimalt med smör, olja och socker. Starka, beska och kärva smaker. Undvik söt, sur och salt smak. Starka kryddor är bra. Mat som är bra kan vara: de flesta grönsaker, undvik allt för söta frukter, övriga går bra. De flesta baljväxter går bra. Solrosfrö och pumpafrö går bra, undvik övriga nötter och frön. Bovete, hirs, korn, majs, råg, couscous, basmatris går bra. Lättmjölk, getost. Solrosolja, sesamolja, majsolja, mandelolja, tistelfröolja. Kalkon, kyckling och räkor. Undvik rött kött och vissa fisksorter.

Positivt:

En kostmetod som tar hänsyn till hela vår kroppliga funktion, där bl.a. vår psykiska-, mentala- och fysiska egenskaper samverkar med vår kost. Det finns en hel del råd som kan vara bra för att balansera ens naturliga kroppskonstitution när obalans infinner sig. Man tar stor hänsyn till kontinuitet i alla måltider, dygnets och årstidernas inverkan mm. för vår allmänhälsa.

 

Negativt:

En kostmetod som har lång tradition och tillkommit för länge sedan med allt vad det innebär. Känns inte särskilt uppdaterad med nyare rön och påverkas och speglas troligtvis stort av den kultur samt de traditioner man har där den uppkommit. Kan kännas väldigt kategorisk med alla sina specifika råd.

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Olika kostmetoder

Gemensamt för många av de nyare kostkoncepten är att de ofta förespråkar mindre kolhydrater än vad myndigheterna förespåkar, ibland betydligt mindre. Det finns flera som anser att ett för stora intag av kolhydrater på bekostnad av fett och protein i vår kost ligger bakom den ökade överviktet i samhället i stort, för ett exempel se extern sida: Fetmaparadoxen.

Om man analyserar sin egen kost och märker att man äter mycket kolhydrater och främst snabba sådana och lider av symptom som fetma och stort sötsug mellan måltiderna så kan det finnas anledning att testa en kostmetod som minskar på kolhydratinnehållet till förmån för mer långsamma kolhydrater samt mer protein och fett. Det är alltid av stor vikt att man ser till att få i sig alla viktiga näringsämnen, men man kan faktiskt utgå från någon av de mer populära kostmetoderna eller varför inte sätta i hop en egen med dessa som bas, dvs. personligen testa sig fram. Ett bra tips är att försöka sätta i hop sin kost med den mat som innehåller mest näring som bas, se mat, samt därtill försöka få en djupare inblick och förståelse för de mer grundläggande kostråd som kommit fram och som presenterats ovan: sanningar om vår kost.

Ett annat sätt att se på kost är att använda olika kostpyramider. Det som finns i basen av pyramiden ska man äta mycket av, det som är i toppen mer sparsamt. Här kommer några exempel:

Traditionell kostpyramid

kostpyramid

Detta är den kostmetod som förespråkats sedan början av 70-talet i de flesta länder. Den bygger på att all sorts fett bör intas med måtta för att de anses kunna leda till fetma, samt att kolhydrater från främst spannmål ska vara grunden i vår föda. Denna modell passar även bra in på vad som förespråkas från Svenska livsmedelsverket, SLV.

Willets kostpyramid

Kostpyrramid

Walter Willet är en kostepidemilog som rönt stor uppmärksamhet på senare tid. Han klargör den stora skillnaden mellan de ”goda” fetterna från vegetabiliska oljor och fisk samt de mer osunda animaliska ”onda” fetterna. Se fett. Man anses därmed kunna äta mer fett än vad som förespråkats enligt kostpyramiden ovan bara om de är av den rätta sorten. Precis som Atkins, Montignac och andra kostmetoder så förespråkar han även vikten att man ska inta långsamma kolhydrater med lågt GI-värde för att de är mer hälsosamma för den allmänna hälsan. Och främst för att de minskar risken för fetma som de snabba kolhydraterna anses ha. Därför ska man undvika vitt bröd, socker mm. Se kolhydrater. Han förespråkar precis som de flesta andra kostmetoder även vikten av daglig motion för att kunna uppnå optimal hälsa.

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Kolhydratfattiga dieter – kom i dina kläder

Koncept:
Ketogena kolhydratfattiga dieter har oftast används i viktminskningssyfte av olika slag. Kosten innehåller stor andel fett, ganska normalt med protein samt väldigt lite kolhydrater. Frukt är inte tillåtet och bara lite grönsaker. Kosten har även används som behandlingsform vid mycket svåra kramper som epilepsi med lyckat resultat. Syftet med kosten är att mer fria fettsyror, så kallade ketoner används som bränsle. Detta är något som den har gemensamt med vad som händer vid fasta. Med det undantaget att muskelnedbrytningen inte blir påtaglig på samma sätt. En viss del av ketonerna utsöndras också med urinen vilket snabbar på fettförlusten vid ketogen kost.

Positivt:
Kan användas när man vill uppnå snabb viktminskning för att komma i de kläderna som man inte längre kommer i, eller bota sjukdomar som epilepsi.

Negativt:
De Ketogena kostmetoderna anses kunna öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar på längre sikt. Efter en längre tid på denna kost (ca ett halv år) så ökar såväl kolesterolet och blodfetterna. Njursten och brist på näringsämnen är också vanligare med denna kost. Bristen på fibrer kan även leda till förstoppning. Den mentala kapaciteten kan bli lägre när man använder mycket ketoner som energi istället för glykos som är bättre för hjärnan. Detta är mest märkbart de första dygnen precis som vid fasta. Immunförsvaret kan även bli lägre. Insulinkänsligheten minskar vilket kan leda till diabetes typ 2. Muskelnedbrytning kan ske beroende på att vissa hormoner som testosteron och IGF1 minskar när insulinet minskar. Därför brukar man inte rekommendera starkt ketogena kostmetoder för viktminskning. Dieten blir även tråkig i längden.

KOstcirkel

Ungefärlig fördelning kolhydrater, protein och fett, Ketogena dieter.

 

ca 51 – 78 E% fett

ca 18 – 23 E% protein

ca 4 – 16 E% kolhydrater

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Atkins

Koncept:
Atkins räknas som en ketogen diet tack vare den låga halten av kolhydrater och stora andelen av fett i kosten vilken innebär att mer fria fettsyror, så kallade ketoner används som bränsle, se energibehov. Kosten har en tydlig koppling till problem som kan uppstå med allt för mycket snabba kolhydrater och hur dessa kan påverka insulinet. Enkla sockerarter och raffinerade kolhydrater bör man undvika i största mån, se kolhydrater. Fleromättade fetter och transfetter ses som en stor bov vad gäller skapande av fria radikaler vilket bör minimeras och även vägas upp med intag av antioxidanter. Balansen mellan de fleromättade fettsyrorna Omega-3 och Omega-6 anser Atkins som viktig. Fisk anses vara bra föda eftersom den innehåller Omega-3. Linfröolja likaså. Enkelomättade fettsyror anses nyttiga, olivolja förordas. Mättade fetter är mer acceptabla än i andra kostmetoder, därför är kött, ägg
och mjölkprodukter av olika slag tillåtna i större grad.

Man ska börja med lågt innehåll kolhydrater, ca 20 % när man börjar med denna kostmetod, något som man sen kan successivt höja något.

Atkins har en ganska djup förklaring till varför vi behöver tillskott av vitaminer och mineraler, dessutom förodrar han tillskott av vissa hormoner vid äldre ålder.

Positivt:
Studier på denna kost precis som andra beskrivna här har faktiskt visat att man kan gå ner i vikt med denna kost. Den har visat sig effektiv mot personer med stor fetma, sådana som troligtvis har stort insulinproblem. Dessutom har Atkins gjort oss uppmärksam på de snabba kolhydraterna och dess dilemma.

Negativt:
Det stora intaget av mättade fetter kritiseras och anses farligt, dessutom risken att man genom det låga kolhydratintaget kan missa nyttiga näringsämnen och antioxidanter. Detta kompenserar Atkins med kosttillskott av olika slag på gott och ont. Det höga intaget av proteiner och fett sammantaget anser många kunna vara skadligt även om forskningen inte är helt enig i frågan. De Ketogena kostmetoderna anses kunna öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar på längre sikt. Bristen på fibrer kan även leda till förstoppning. Det kan finnas risker med ett så stort intag av proteiner, även om det inte är bevisat. Frukt och grönt får en undantagen roll i Atkins diet. Dieten kan bli tråkig i längden.

Kostcirkel

Ungefärlig fördelning kolhydrater, protein och fett, Atkins.

 

ca 50 E% fett

ca 30 E% protein

ca 20 E% kolhydrater

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Zonen

Koncept:
Zonen är en kostmetod som tagits fram av Dr Barry Sears. När man äter optimal kost så hamnar man i zonen, ett optimalt tillstånd för kroppen menar han. För att uppnå detta ska kvoten kolhydrater/protein ligga mellan 1- 1,25. Varje måltid ska därför anpassas efter detta, med rätt mängd kolhydrater, proteiner och fett. Han hänvisar till olika resultat där denna kost förbättrat resultaten hos ett antal professionella idrottsmän. Zonen är ganska lik Stenålderkosten då man förordar magert protein från kött och fisk samt de mer nyttiga kolhydrater som kommer från frukt och grönsaker i stället för spannmål. Man ska undvika snabba kolhydrater då dessa inte är naturliga för oss. Zonen tar även upp den viktiga kopplingen mellan kost, hälsa och hormoner, bl.a. insulin och de mer omtala eikosanoiderna som bl.a. innehåller de viktiga
prostaglandinerna och deras koppling till Omega-3 och Omega-6.

Vi ska vidare äta mer av de nyttigare fetterna, enkelomättade och fleromättade, ta det försiktigt med inälvsmat, kött och äggula som innehåller den onyttiga Omega-6 fettsyran arakidonsyran som kan leda till cancer bl.a. Zonen med sin balanserade avvägning av kolhydrater, proteiner och fett innebär också att vi ska kunna stå oss bättre mellan måltiderna och inte känner oss lika hungriga. Detta beror på större intag av protetiner och fett än brukligt vilket får den fördelen med sig att vi inte äter lika mycket. Dvs. energibehovet minskar.

Positivt:
Om dieten håller vad den lovar så verkar den vara väldigt intressant. Minskar risken för vällevnadssjukdomar som fetma, hjärt- och kärlsjukdomar mf. Förbättrade idrottsresultat. Dessutom innebär den ett naturligt mindre kaloriintag beroende på att man inte känner sig lika hungrig mellan måltiderna.

Negativt:
Att Zonen är en lågkalori diet är inget som Dr Barry Sears vill skylta med i boken direkt, utan det får man räkna ut själv, via ett antal tabeller. Man får bara äta proteiner i en viss mängd utifrån ens kroppskonstitution nämligen. Idrottsmän och andra som är aktiva på olika sätt får äta mer, men hur mycket klargörs inte, utan man hänvisas till dessa tabeller. Eftersom kostmetoden är så exakt vad gäller kolhydrater, proteiner och fett är den svår att följa.

Kostcirkel

Ungefärlig fördelning kolhydrater, protein och fett, Zonen.

 

ca 30 E% fett

ca 30 E% protein

ca 40 E% kolhydrater

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Stenålderskost (paleolitisk kost)

Koncept:

Stenålderkost bygger på att vi ska äta som vi ”tror” att vi gjorde innan vi blev ett jordbrukssamhälle. Detta innebär främst vilt kött, fisk, grönsaker, frukt, nötter och frön. Man får inte äta spannmål, mjölkprodukter och livsmedel som innehåller mycket socker. Dessa räknas som föda som inte är anpassade för människan eftersom de tillkom senare som föda i samband med att jordbrukssamhället började att utvecklas, något som i mänskligt perspektivt är ganska så sent.

 

Positivt: 

Vilt kött är en väldigt koncentrerad proteinkälla och innehåller dessutom mindre mättat fett än vanligt kött vilket är bra. Fisk har många positiva egenskaper och visat sig innehålla mycket av den fleromättade fettsyran Omega-3 vilken har många fördelar. Intaget av mindre kolhydrater anses även minska risken för fetma och diabetes typ 2, se insulin. Kosten i sig innehåller en hel del med antioxidanter och andra bra näringsämnen.

 

Negativt:

Vem vet hur nyttig och faktisk allsidig kosten var på stenåldern. Att stänga ute mjölkprodukter och alla spannmål kan säkert passa somliga, men inte alla. Dessutom kan det bli ganska så krångligt.

 

För mer info, se extern hemsida: Paleodiet.nu

Kostcirkel

Ungefärlig fördelning kolhydrater, protein och fett, Stenålderskost.

 

ca 28 – 47 E% fett

ca 19 – 35 E% protein

ca 22 – 40 E% kolhydrater

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

GI (Glykemiskt index)

Koncept:
Man ska välja kolhydrater som har lågt GI-värde, så kallade långsamma kolhydrater framför kolhydrater som har högt GI-värde, så kallade snabba kolhydrater.

Ät helkorn, fullkornsbröd med hela korn, ärtor, bönor, linser och råris som har lågt GI-värde. Frukt, bär, pasta och mjölkprodukter har låg till medel i GI och är godkända.

Undvik vitt mjöl, godis, socker, sötad juice, läskedrycker, vitt bröd, snabbris mm. i större mängder, dessa har högt GI-värde. För att kompensera livsmedel med högt GI ät samtidigt kost med lågt GI-värde i samma måltid.

Positivt:
Läran om olika livsmedels olika GI-värden och vilken inverkan dessa kan ha på kroppen kommer ursprungligen från diabetikerhåll, där det har visat sig vara en bra metod för att kontrollera sina blodsockervärden med. Metoden har visat sig effektiv för bättre kontroll av hormonet insulin. Den största förtjänsten ligger därför i att man fått upp ögonen för att även kolhydrater kan leda till fetma och andra följdsjukdomar och att det är viktigt att balansera sitt kolhydratintag samt därtill välja rätt sorts kolhydrater.

Negativt:
Lätt att stirra sig blind på alla dessa GI-värden som faktiskt kan vara missvisande i vissa fall. Vad som inte framgått riktigt för många är att det är Glykemisk belastning som är det intressanta för att beräkna en måltids totala innehåll av så kallade bra (långsamma) eller dåliga (snabba) kolhydrater. Man tar ingen större hänsyn till näringsinnehållet i de livsmedel som man stoppar i sig som är väl så vikigt för att balansera en måltid. Det finns också ibland en överdriven rädsla för de så kallade snabba kolhydraterna som faktiskt kan ha en funktion att fylla vid behov av snabb energi hos en frisk kropp. Hur så kallade snabba kolhydrater och insulinet fungerar i vår kropp har också visat sig väldigt individuellt.

1

Montignac och hans metoder bygger också på GI och skiljer sig dels på att man får äta hur mycket långsamma kolhydrater som helst, äta mer mättat fett samt att man inte ska blanda kolhydrater och fett i samma måltid. Dessa punkter har han fått kritik för.

 

Ungefärlig fördelning kolhydrater, protein och fett, GI.

 

ca 30 E% fett

ca 20 – 30 E% protein

ca 40 – 50 E% kolhydrater

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Medelhavskost (Kretensiska)

Koncept:

Ät mycket fisk, gröna bladgrönsaker, grönsaker, frukt, fullkorn, bröd, olivolja, rapsolja. Komplettera med baljväxter (bönor och ärtor), nötter och potatis. Sparsamt med mörkt kött, ägg och mjölkprodukter.

 

Positivt: 

Medelhavskosten har visat sig full med naturligaantioxidanter. Innehåller nyttiga enkelomätattade fettsyror och rikligt med den fleromättade fettsyranOmega-3. Intaget av kolhydrater är måttligt, kommer främst från grönsaker och spannmål. Kosten har även visat sig bra mot hjärt- och kärlsjukdomar, dessutom ledgångsreumatism. Cancertalet är även lägre bland folk som lever i länder med denna kost. Kosten anses även minska risken för diabetes typ 2 på grund av sitt måttliga intag av snabba kolhydrater. Stort intag av naturliga antioxidanter, nyttiga fetter med mindre mättade fetter till förmån för de enkelomättade samt fleromättade fetterna, där  blandning av Omega-6 ochOmega-3 har visat sig viktig i senare forskning.

 

Den kretensiska (främst på Kreta och Grekland med omnejd) medelhavskost är den alternativa kostmetod som även rönt stort intresse från traditionellt håll, sjukhus, forskning mm.

Kostcirkel

Ungefärlig fördelning kolhydrater, protein och fett, Medelhavskost.

 

ca 35 E% fett

ca 25 E% protein

ca 40 E% kolhydrater

 

Negativt:

Finns ingen direkt synlig kritik mot denna kostmetod.

av Birgitta
Mat o dryck sep 3,2015

Blodgrupper

Tillhör du blodgrupp 0 eller B? Grattis då är LCHF mat någonting för Dig. Jag har på senare tid börjat intresserad mig för vad blodgruppen kan ha för betydelse för viktminskningen.  Anledningen är att jag har märkt stora skillnader mellan hur snabbt olika personer tappari i vikt trots att de äter samma maträtter.  Jag har upptäckt att människor som äter mycket fett och mår bra av det är ofta personer med blodgrupp 0 och B medan en person med blodgrupp A inte alls har samma upplevelse och resultat. Är du en ”nolla” ska du äta mycket protein men många står still i förbränningen om de äter för mycket mjölkprodukter. Jag har märkt att personer som följer mina recept har olika lång startsträcka innan de tappar i vikt. När jag började anpassa maten efter blodgrupperna infann sig resultatet snabbare.

Här är mina reflektioner:

–          Blodgrupp 0 ska inte äta en stor mängd mjölkprodukter, välj mer fett i form av smör, majonnäs, aioli, pesto, nötter och avokado

–          Blodgrupp B är den enda blodgruppen som kan äta mjölkprodukter – Grattis!

–          Blodgrupp A mår bäst av att äta mycket grönsaker så snåla inte på grönt på tallriken

–          Blodgrupp AB har svårast att gå ner i vikt förmodligen för att en blandkost är att rekommendera här. Överdriv inte fettintaget.

Amerikanen Peter J. D´Adamo som ligger bakom blodgruppsdieten menar att blodgruppen speglar din inre kemi. Den blodgrupp du tillhör bestämmer också på vilket sätt du tar upp näringen ur maten och hur din kropp hanterar stress och vad du bör äta föra att må bra och behålla hälsan. Människan har anpassat sig till olika sorters kost genom tiderna. Folkvandringar, tillgång på föda och klimatförändringar har påverkat den genetiska nedärvda koden menar D´Adamo och har identifierat olika gentyper. Livsmedel vi äter innehåller lektiner, en typ av proteiner som kan binda sig till specifika kolhydrater och blodgruppsmolekyler. D´Adamos teori är att vår blodgrupp avgör vilka lektiner kroppen tolererar, alternativt vilka skadliga konsekvenser maten får i vårt blodomlopp. Han menar att lektinerna kan klumpa ihop blodet och skapa ohälsa på sikt eftersom vi inte är ämnade för vissa födoämnen.

Jag ska försöka ladda ner listor här på bloggen inom kort så att du kan få en guide hur du ska äta rätt för din blodgrupp.  Använd dem som en guide när du väljer råvaror. Du behöver inte sluta äta skaldjur bara för att det står på listan men om du kan välja fisk istället så kan det vara bättre för Dig. Satsa på att äta rikligt av alla råvaror som är bra för vikten.

Finjustera din kost efter din blodgrupp!

av Birgitta

Föregående 1 2 3 4 Nästa

Senaste inläggen

  • Om du stannar din viktnedgång under 5:2
  • Smaksätt kolsyrade vatten med citronessens
  • Sockerfria essenser för kolsyrat vatten – barnens favorit!
  • Kosttillskott på svenskt nötkött
  • Pour Femme – Kosttillskott för tjejer

Arkiv

  • november 2017
  • oktober 2017
  • augusti 2017
  • juni 2017
  • mars 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • september 2015

Kategorier

  • Mat o dryck

Proudly powered by WordPress | Theme: BusiProf by Webriti