Hoppa till innehåll
6 kilo, 6 veckor!
  • Hem
  • Blogg
  • Olika Kostmetoder
  • Sanningar om vår kost
  • Var ska man börja?

Kategori Mat o dryck

  • Hem   /  
  • Arkiv efter kategori "Mat o dryck"
  • ( Sida4 )
Mat o dryck sep 4,2015

Vatten – din hälsa

Vatten, ljus och näring är byggstenarna i allt liv!

 

Därför är vatten så viktig för människan. Vi kan klara oss utan mat i flera dagar, utan vätska klarar vi oss bara några dygn innan komplikationer uppstår. En vuxen människa består till ca 65% av vatten (för nyfödda barn är siffran 75%).

 

En vuxen konsumerar ca 3 liter vätska per dag. Varierar efter vikt, hur varmt det är, hur mycket man svettas mm. Av dess 3 liter får vi oss ca hälften från kosten. Ca 1.5 liter (6 – 8 glas) måste vi därför dricka varje dag. Den fasta födan ger ca 0,5–1 liter, därtill bildas ca 2,5–4 dl vatten vid förbränningen av protein, fett och kolhydrater från kosten. Vatten innehåller inga kalorier i sig.

Drick minst 1.5 liter vätska per dag.

Bra för:

Vatten behövs för näringstillförseln och syretillförseln till cellerna, reglering av kroppstemperaturen, blodets transport, kroppens PH-värde.

Vatten förbättrar energiupptaget och förbränningen av kalorier.

Vatten ökar mättnadskänslan, minskar hunger.

Vatten behövs för kroppens naturliga rening: forslar bort gifter och förbränningsprodukter av olika slag.

Vatten ger naturlig skönhet för kroppen, är bra för hud och hår.

Vad händer vid brist på vatten i kroppen:

Låg vattenkonsumtion leder lätt till förstoppning.

Låg vattenkonsumtion leder till sämre intellekt, koncentrationsförmåga, prestationsförmåga samt trötthet. Bara några procents vattenbrist får oss i obalans och försämrar kroppens funktionalitet. Vid 10 % vattenbrist drabbas du lätt av värmeslag, 20  b% vattenbrist leder ofta till uttorkning och tillsist död.

Låg vattenkonsumtion försämrar fettförbränningen samt försämrar muskeluppbyggnaden i kroppen (bryter ner muskler).

Låg vattenkonsumtion anses av vissa kunna vara en viktig grundorsak till en rad sjukdomar som ledgångsrematism, magsår, tarmsjukdomar mf.

Äldre människor bör vara observanta på sitt vattenintag, då man ofrivilligt har en förmåga att minska denna successivt med åldern i och med att man känner mindre törst. Detta kan vara en orsak till många ålderrelaterade sjukdomar enligt vissa.

Ett tecken på onaturligt stor vattenbrist är ofta återkommande muntorrhet.

Låg vattenkonsumtion kan lura kroppen att känna sig hungrig.

Drick extra med vatten för optimal hälsa

En hel del studier har visat att vatten är en ypperlig källa för att uppnå en god hälsa. vatten renar kropen och behövs för att optimera näringstillförseln samt att hålla alla organ mm. vid full hälsa. Det finns vissa som menar att det faktum att vi intar för lite vätska varje dag gör så att kroppen successivt fungerar på en konstant uttorkad nivå vilket är grunden till många av de sjukdomar som kan bli följden av detta tillstånd. Genom att bara dricka betydligt mer vatten än vad vi gör idag överlag så kan vi behålla en bättre allmänhälsa samt slippa belasta kroppen med en massa toxiner av olika slag. Så testa att drick ca 1 liter mer vatten per dag per 30 kg kroppsvikt. Dvs. drick ca 2.5 liter extra vatten om ni väger 75 kg förutom den vätska ni får in genom födan. Testa detta under några veckor och känn skillnaden. Ni kommer känna stor förbättring om ni haft obalans i kroppen tidigare. En stor förespråkare för detta är F.Batmanghlidj där hans bok ”Sjuk eller törstig” kan vara en väckarklocka vad man än tycker om hans teser, påståenden och bevis. Det bästa sättet är att testa själv. Ni kommer få springa på toaletten oftare men helhetshälsan kommer bli bättre. Förslag på intag av mer vatten:

  • Börja varje morgon med att dricka ca 4 glas vatten, ca 0.8 liter.
  • Drick ca 2 glas vatten en halvtimme innan en huvudmåltid (lunch och middag).
  • Drick vatten kontinuerligt under dagen
  • Se till att ha druckit ca 2.5 – 3 liter vatten vid dagens slut

Om man har ett rörligt arbete, idrottar mycket så drick mer. Om man är i en uttorkande miljö lika så, sitter länge framför dataskärmar eller dylikt …

 

 

Symptom vid för stort intag av vatten

Vid stort intag av vatten under längre tid, 2-3 liter mer än vad som rekommenderas per dag så kan komplikationer visa sig. Vid fastor och kroppslig rening så kan man under en kortare tid välja att överkonsumera vatten.

 

Att tänka på:

Starta gärna varje morgon med att dricka 0.5 – 1 liter vatten, förbättrar reningen av kroppen samt säkerställer vattennivån. På vintern eller om man känner att kallt vatten kyler kroppen, drick ljummet uppkokat vatten istället (alternativt något nyttigt té). Drick kontinuerligt vatten under dan. Drick mer vid fysiskt ansträngande aktiviteter/arbete samt när det är varmt, även vid arbete framför bildskärmar mm. Äldre har en förmåga att dricka för lite vatten, vätskebristen förstärks av att olika läkemedel som man eventuellt intar kan vara vätskedrivande i sig. Kaffe, alkohol, läskedrycker mf. är inga bra källor för att tillföra optimal vätska. Drick rent vatten istället. Källvatten är att föredra.

 

Olika typer av vatten

I EU har man lagstiftat hur vatten på flaska får märkas. Följande kriterier gäller:

  • Naturligt mineralvatten: innehåller endast naturliga mineraler, dvs inga tillsatser av mineraler.
  • Källvatten: innehåller endast naturliga mineraler, dvs inga tillsatser av mineraler.
  • Bordsvatten: får ha tillsatser av mineraler, likaså aromämnen.

Därtill har vi följande vatten att tillgå:

  • Kommunalt kranvatten: kvalitén variera beroende på kommun, reningsmetod samt eventuella tillsatser.
  • Kranvatten från egen brunn: Kan vara av olika kvalité, kan innehålla mer mineraler än kommunalt vatten, högre bakteriehalt också. Testa ditt vatten.

Obs! Kommunalt vatten har ofta tillsatser, exempelvis sker desinfektering genom en mindre tillsats av klor. Kommunalt vatten innehåller även fluor. Detta anses kunna försämra den normala bakteriefloran i tarmarna. Många föredrar att själv efterrena sitt kommunala kranvatten innan man dricker det eller så köper man mineralvatten eller källvatten på flaska istället. Man kan även koka vattnet 15 – 30 minuter för att få bort kloret. En annan variant är att tappa upp kranvatten och låta det stå några timmar i rumstemperatur eller i kylskåp, kloret avdunstar då till stor del. Det avdunstar snabbare ju varmare det är.

Andra sätt att få i sig vätska

Att dricka rent vatten är ett ypperligt sätt att få i sig sitt vätskebehov. Lägg lite citron eller gurka i för att friska upp smaken. Citron är dessutom basiskt för syra/basbalansenoch anses vara bra för matsmältningen. Andra drycker som vi ofta konsumerar är:

  • Läsk/saft: innehåller för mycket fritt socker för att anses vara bra. Börjar dyka upp alternativ på marknaden med konstgjorda sockertillsatser, vilken funktion dessa har på kroppen har inte riktigt utretts.
  • Mjölk: innehåller en del vitaminer och mineral (kalcium mf.), dessutom dessvärre en del mättat fett så man bör inte överkonsumera mjölk..
  • Juice: egenpressad juice har kvar de flyktiga nyttiga C-vitaminerna och anses som väldigt nyttigt. Köpt juice har ofta lägre C-vitaminhalt, även om den kallas ”naturpressad juice” så har den tappat i C-vitamin. Vad man bör vara observant på när man köper juice är hur mycket socker den även innehåller.
  • Té: innehåller koffein som anses beroendeframkallande och som dessutom är vätskedrivande, men Té innehåller även massor av nyttiga antioxianter som är bra för hälsan har det visat sig.
  • Kaffe: innehåller koffein som anses beroendeframkallande och som dessutom är vätskedrivande. Kaffe anses även öka energiförbrukningen i kroppen och fungerar faktiskt som en fettförbrännare, dessutom har den uppiggande egenskaper, men bör intas i reglerade mängder.
  • Alkohol: större mängd alkohol är kraftigt vätskedrivande och skadligt för allmänhälsan i större mängd. Ger dessutom mycket energi, 7 kcal/gram.
  • Öl: innehåller öljäst som är nyttigt i sig samt en hel del nyttiga mineraler. Dessvärre innehåller även öl mängder av sockret maltos som har ett högt GI-värde. Ökad bukfetma samt höjd kroppsvikt är vanlig vid stor ölkonsumtion, därtill har alhoholen övriga negativa effekter som vi alla känner till.
  • Vin: innehåller en hel del nyttiga vitaminer och mineraler samt är även antioxianter har det visat sig. Därför rekommenderas särskilt äldre att inta mindre mängder vin kontinuerligt. Vin i större mängder bör undvikas.
  • Mat: all mat innehåller vatten i olika mängd, ex kött 60 – 70 %, pasta 50 %, grönsaker 60 – 80 %, frukt 80 – 90 %.
  • Frukt: innehåller mycket vatten (80 – 90 %) och är bra som mellanmål då de höjer såväl energi- som vätskebalansen.
  • Grönsaker: innehåller mycket vatten (60 – 80 %), tomater, gurka, vattemelon m.f är grönsaker som innehåller mycket vatten.

Vad man bör vara observant på när man dricker juice, saft, läsk samt öl är hur mycket socker drycken innehåller. Socker är en kolhydrat som ännu mer i utspädda form som dryck påverkar kroppens insulinbehov då blodsockerhalten i blodet höjs kraftigt. Produkter med mycket socker har därför ofta högt GI-värde. Enligt nyare forskning så anses detta leda till bl.a större risk för fetma samt hjärt- och kärlsjukdomar.

 

I större mängder är öl och vin och andra alkoholhaltiga drycker vätskeutrivande för kroppen, detta tillsammans med alkoholens negativa inverkan på kroppen och psyket gör att man bör hålla sin konsumtion låg för god allmänhälsa.

 

Tecken på att man har rätt vattennivå

Att urinen är genomskinlig till ljusgul brukar vara ett tecken på att vi intar tillräckligt mycket vätska, ju mörkare urinen är under en längre tid desto större chans att vätskebrist föreligger.

 

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Att tänka på vid träning

Försök uppnå kontinuitet i ditt tränande. Försök träna flera gånger i veckan. Med fördel kan man kombinera konditionsträning med mer muskeluppbyggande styrketräning. Försök ha minst en dag fri från träning varje vecka, så kroppen kan återhämta sig.

Fysisk träning ökar halten av de fettförbrännande hormonerna tillväxthormon och testosteron, dessutom ökar insulinkänsligheten, se insulin. Sammantaget så stimulerar därför träning till ökad fettförbränning.

Om man tränar regelbundet så är det även viktigt att äta bra och näringsriktig mat. Se Kost och näring.

Drick vatten (vätska) när du tränar. Ett bra intag av vatten ökar såväl fettförbrukningen som minskar muskelnedbrytningen. Vattnet avkyler även kroppen och är ett måste vid lång och hård träning. Med fördel ska man drick tillräckligt med vatten även när man inte tränar för att kropen ska fungera optimalt. Se vatten.

Ett större intag av protein anses även bra för viktminskning, det stimulera fettbrännande hormon som glukagon, IGF1 och tillväxthormon. Dessutom så stimulerar protein kroppens värmeproduktionen (termogenes).

Fysisk träning frisätter betydligt mer fria fettsyrorna i blodet än vad som är förekommande vid vila. Fettsyrorna kan sen omvandlas av musklernas kraftceller mytokondrierna till energi. Regelbunden träning av ens muskler ökar även antalet mytokondrier som i sin tur innebär bättre fettförbränning.

När man ska förbränna fett så sker det främst i musklerna och andra energikrävande organ som levern. Detta sker genom att fett frigörs från kroppsfettet (fettcellerna) som fria fettsyror i blodet som sen transporterar dessa vidare till bl.a musklerna där de kan användas som bränsle.

Tränade muskler har större förmåga att ta till vara de fria fettsyrorna än otränade.

Kvinnor som tränar har större förmåga att förbränna fett än män beroende på att hormonet östrogen som kvinnor har mer av än men påverkar kroppen att använda mer fett i stället för glykogen i musklerna vid träning.

Enzymet Lipoptotein (LPL) som behövs för lagringen av kroppsfett kan finnas både i fettcellerna men även i musklerna. Om man är vältränad så minskar LPL i fettcellerna till förmån för musklerna, vilket innebär att mer fett förbränns i stället för att lagras.

För att förbränna fett så är kroppen beroende av att fria fettsyror finns i omlopp i blodet. Detta stimuleras genom att halten av hormonet insulin inte är för stor, och som i sin tur beror på typen samt mängden av kolhydrater (i form av glukos) man har ätit. Därför anser nyare forskning att man bör inta föda som innehåller främst långsamma kolhydrater då insulinhalten då blir mer balanserad över tid och dessutom lägre i blodet. Detta får till effekt att de fria fettsyrorna från kroppsfettet blir mer i blodet vilket främjar fettförbränningen. Dvs. ät kolhydrater med lågt GI-värde.

Att träna på morgonen på tom mage innan man ätit frukost, eller 1 – 2 timmar efter man ätit ökar fettförbränningen. Blodsockernivåerna och insulinnivåerna är då låga i blodet. Att ta ett kortare träningspass eller en snabbare promenad på morgonen är därför bra.

Ät inte föda som tar tid för kroppen att smälta för nära inpå du ska träna. Detta kan medföra att det blir tungt att träna, kroppen kommer kännas trött beroende på att den samtidigt måste ta energi för att smälta maten. Dessutom så kan
blodsockervärdena börja svänga för mycket vilket kan innebära att man känner sig tröttare.

Direkt efter fysisk träning så kan man dock med fördel inta snabba kolhydrater, då dessa snabbt ger energi och därför även återställer glykogenförråden i musklerna fort, vilket är muskelsparande (musklerna hinner inte brytas ner för mycket). Så ingen regel utan undantag. För den skull behöver man inte äta skräpmat, även om friheten är större direkt efter träning. Snabba kolhydrater kan man också inta under längre konditionskrävande idrotter/träning för att snabbt ge kroppen ny energi, exempelvis sportdryck eller annan koncentrerad energi. Se GI-värde.

Ät inom några timmar efter träningen slut så att kroppen kan återhämta sig. Man kan även äta mindre måltider med bl.a. snabba kolhydrater med högt GI-värde de närmaste timmarna efter huvudmåltiden för att fylla på glykogenförrådet. Övrig tid ät kolhydrater med lågt GI-värde.

Vid all sorts träning är det viktig att vara uppmärksam på den träningen. Man bör vara fokuserad och koncentrerad på de rörelser man utför så att man utför träningen rätt. Det är heller inte helt fel att vara inkännande, att man lever sig in i rörelserna. Känn musklerna när du styrketränar, känn löpsteget osv. Ett annat tips är att försöka nå ett mer meditativt tillstånd när man tränar exempelvis löpning eller annan träningsform som är mer konstant kontinuerlig i sitt genomförandet.

Forskning har visat att fysisk träning kan ge oss bättre minne. Endorfiner, kroppens egna morfin utsöndras vid träning och ökar nybildning av celler bl.a. celler i hjärnan som har med minnet att göra.

Att dela upp ett högintensivt träningspass i 2 delar under samma dag och exempelvis träna 2 st 15 minuters pass i stället för ett 30 minuters pass har visat sig kunna förbränna mer energi totalt än ett enkelpass. Att träna aktiviteter som man inte är van vid, andra muskelgrupper mm. har också visat sig kunna öka energiförbrukningen.

Aktiv träning öka cirkulationen och hjälper kroppen att avgifta sig själv från olika sorters toxiner. Man kan även med fördel fasta någon dag varannan vecka, då man avstår helt från fast föda eller bara äter lättare föda som exempelvis frukt. Fasta har den fördelen att kroppen får ytterligare hjälp att rensas från lagrade toxiner (gifter) samt att cellbildningen vitaliseras. Fasta stimulerar också kroppens produktion av tillväxthormon.

Vätskebrist som kan inträffa vid hård träning kan vara farlig om den blir för stor. Brist på vätska minskar även fettförbränningen samt ökar muskelnedbrytningen.

Glöm inte uppvärmningen innan träning, höjer temperaturen hos kroppen och musklerna, ökar blodcirkulationen och smörjer lederna vilket därmed minskar risken för skador. Värm upp ca. 10 minuter innan ett träningspass.

Glöm inte att stretcha din kropp och dina muskler, viktigt innan träning men bör även göras efter träning. Detta minimerar risken för skador (sträckningar). Muskler som tränas har en förmåga att förkortas och bör därför stretchas ut. Att stretch höjer även prestationsförmågan då man kan utföra vissa rörelser bättre. Gäller all sorts träning. Stretching har även den fördelen att den hjälper musklerna att återhämta sig fortare.

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Träning och fettförbränning

Här kommer några tips för att öka fettförbränningen genom träning:

  • Att konditionsträna innan frukost ökar fettförbränningen: På morgonen så använder kroppen mer fett som energi eftersom glykogenförrådet är så lågt innan frukost. Lågintesivträning är därför att föredra på morgonen eftersom det spar musklerna bättre vilket är viktigt om glykogenförrådet är lågt. Lågintesivträning innebär att man ligger på ca 55 – 65 % av sin maxnivå, ej högre. Att träna lågintensivt 30 – 60 minuter kan därför vara bra på morgonen. Ta en snabb promenad till jobbet exempelvis. Vill man öka fettförbränningen ytterliggare kan man ta 2 koppar kaffe på tom mage innan träningspasset. Kaffe har egenskaper som ökar fettförbränningen ytterliggare, höjer nivån av hormonet adrenalin som ökar fettförbränningen. Se konditionsträning
  • Styrketräning ökar muskelmassan som i sin tur ökar fettförbränningen:
    Fettförbränningen ökar såväl under träning som under vila. Om man styrketränar så förbränns faktiskt mer fett under vilofasen än om man bara konditionstränar. Se styrketräning
  • Förbättrad allmänkondition innebär automatiskt bättre fettförbränning: fettförbränningen blir större ju bättre kondition man har, man förbränner mer när man ökar träningsdosen. Viss ökad förbränning kommer även ske under vilofasen när man tränat. Se konditionsträning

Uppnå energibalans genom träning – kontrollera sin vikt:
När man tränar så förbränner man en hel del med kalorier. För att uppnå en optimal hälsa är viktkontroll något som många efterstäva. Om man är överviktig så vill man gå ner i vikt, är man underviktig så vill man gå upp. Beroende på främst ens kön, vikt och längd så behöver kroppen ett visst energiintag för att kunna fungera fullt ut. Följande gäller i stora drag för att uppnå viktbalans:

För viktnedgång gäller: Energiintaget < Energiförbrukningen För viktuppgång gäller: Energiintaget > Energiförbrukningen
För viktkontroll gäller: Energiintaget = Energiförbrukningen

Följande samband är viktiga att förstå när man tränar och vill uppnå viktkontroll:

 Energiintag (+) Energiförbrukning (-) 
Man får i sig sitt energiintag genom födan. När man tränar mycket ökar behovet av näringsrik mat. Detta innebär också att man behöver ett större energiintag. Många gånger kan detta vara påtaligt, men alltid behöver mer träning inte betyda att man ska öka sitt energiintag beroende på om ens energiintag varit för stort från början.

 

För att få en ungefärlig uppfattning om hur många kalorier du behöver stoppa i dig per dag.

 

För att lära sig mer om vilken kost som är att föredra.

 

Man påverkar sitt energiintag främst genom:

  • Välj den mat som ger mest näring samtidigt som den täcker ditt energibehov men inte mer.–> (++++++) ät mat med ett energiinnehåll som täcker dina grundbehov och som behövs för att inte hälsan ska försämras, dvs. inte får näringsbrist, behåller konditionen samt muskelstyrkan. Men Obs! ät inte mer än vad som behövs.  Tillsammans med den total energiförbrukningen som ökar vid träning är ett balanserat energiintag nyckeln till viktnedgång.

Obs! om man tränar väldigt hårt och ofta så bör man öka energiintaget ytterligare.

När man börjar träna så ökar automatiskt energiförbrukningen hos kroppen:

  • Det basala energibehovet ökar, dvs. den energin som behövs för att kroppen ska fungera optimalt, alla organ, muskler, ämnesomsättningen
    mm. Det basala energibehovet ökar såväl vid konditionsträning som styrketräning. Vid främst styrketräning ökar dessutom muskelmassa vilket dessutom innebär att det behövs mer energi. Dessutom så ökar det basala enegibehovet när musklerna måste återhämta sig efter träningen: mjölksyran måste transporteras bort samt ny muskelvävnad måste byggas upp efter att den brutits ner under träningen. Att efterbränna fett är ett sätt att få energi till denna process.–> (—–) träning kan öka den basala energiförbrukningen en hel del.
  • Termogenes, värmeproduktionen i kroppen ökar när näringsomsättningen ökar, vilken den gör med träning.–>  (-) Värmeproduktionen ökar en del om man är vältränad, men denna ökade energiförbrukning är inte så stor i det hela.
  • Vid Fysisk aktivitet behöver kroppen ha tillgång till energi under själva träningen, Denna energi finns lagrad i kroppen. Om den inte tillförs under träning via mat eller dryck så måste den därför tas direkt från kroppens energidepå, vilket är det vanliga. Då tas den främst från kolhydratförrådet i form av glykogen som omformas till energi eller från vårt kroppsfettet som omformas till fria fettsyror som sen omformas till energi.–>  (—-) Om man tränar ofta, länge och hårt så ökar energiförbrukning från fysisk aktivitet markant. Här finns nyckeln till att gå ner i vikt tillsammans med kontrollen över energiintaget.

Tabell: Energiintaget kontra energiförbrukningen

I övrigt så kan olika kostkoncept, näringen i kosten, personliga gener/psykiska hälsa påverka hormonbalansen som i sin tur påverka ens energiförbrukning genom att bl.a. ämnesomsättningen påverkas, förmågan att lagra kroppsfett osv. Men det viktigaste är att få kontroll/balans av sitt energiintag och sin energiförbrukning för att undvika övervikt.

 

Ungefärlig energiförbrukning för olika aktiviteter finner du här vid en timmas aktivitet:

Aktivitet  KJ  kcal
 Stende arbete vid datorn                  210  50
 Städning  840  200
 Promenad (5km/tim)  1260  300
 Dans  1260  300
 Simning (20 m/min)  1470  350
 Trädgårdsarbete  1680  400
 Gymnastik  2100  500
 Cykling (16 km/tim)  2100  500
 Löpning (10 km/tim)  4032  960
 Löpning (16 km/tim)  4790  1140
 Styrketräning (medel)  1260  300

Tabell: Energiförbrukningen vild olika aktiviteter per timma, om man väger 60 – 70 kg.

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Fysisk träning

Att träna är att leva!

Träning förbättrar inte bara din fysik utan är en livsförhöjare av stora mått för såväl psyke som kroppen i stort. I den allt mer kontoriserade och stillasittande miljö vi nu lever i där möjlighet till naturlig fysisk ansträngning allt mer saknas är fysisk träning svaret. Vill du öka ditt välbefinnande och dessutom förbättra din kontroll över din vikt så är träning i samspel med en bra kost vägen att gå.

Fettförbränningen är större när man tränar på tom mage, dvs minst 1 – 2 timmar efter att man ätit då blodsocker- och insulinnivån är låg.

Att kombinera någon form av konditionsträning med styrketräning kan vara optimalt för att uppnå bra hälsa, bränna fett, viktnedgång mm. Vilken typ av konditionsidrott man väljer kan vara individuellt. Styrketräning är en träningsform som har många fördelar och som inte praktiseras av lika många men som är bra på många sätt. När man börjar träna kan det vara bra att ta det lite lugnt till att börja med för att sen utöka träningen allt eftersom. Att komma upp till följande träningsschema är bra och efterstävandsvärt för att uppnå en riktigt bra kroppslig hälsa och fysik:
Konditionsträning minst 2 pass i veckan.
Styrketräning minst 2 pass i veckan.
Om man tränar någon sorts träning mer än 2 gånger i veckan så får man ta del av träningens kroppsliga fördelar. Tränar man mindre så bibehåller man bara eller i värsta fall tappar de träningsresultat som man redan har uppnått. Tränar man inte alls och har ett väldigt stillasittande jobb och orörlig fritid då finns det stor risk att man drar på sig än mer ohälsa. Så börja träna och upptäck hur roligt det faktiskt är. Alla framsteg man gör stimulerar dessutom bara till fortsatt träning. Tillsist kan man bli beroende av träning på samma sätt som man är av mat och sömn mm. Ha bara i åtanke att det är helheten som räknas, balansen mellan bra mat, träning samt mental och psykiskt välbefinnande. Där finns de viktigaste orsakerna till en god allmänhälsa. Så undvik ytterligheterna med din träning. Man får faktisk hoppa över sin träning ibland när man behöver vila. Kroppen måste få gehör för även dessa signaler. Fasta vardagliga rutiner är viktigt även när man tränar, precis som för ens matintag, sömn mm. Rutinerna blir också ganska fort naturliga förhållningssätt som vi följer med allt större enkelhet efter vi fått kontinuitet i vårt tränande.

När man börjar träna och är otränad kan det kännas tufft i början, man kan känna ett visst motstånd. Det är under denna period som det är viktigt att härda ut och kämpa vidare. Sen kommer allt gå mycket lättare, när kroppen har vant sig med träningen samt de positiva resultaten börjat infinna sig.

Man kan med fördel kombinera olika träningspass under samma träningspass:

styrketräning + konditionsträning

Enligt nyare foskning ger detta maximal muskelutveckling (styrkelträningen) samt maximal fettförbräning (konditionsträningen). Börja med styrketräningen, sen kondtionsträningen. Ett bra sätt att även spara tid.

Vad är träning bra för:
Att träna är bl.a. bra för:
Förbättrar konditionen
Stärker kroppen på alla sätt och vis, bra för benstommen, förstärker immunförsvaret, förbättrar blodcirkulationen och syreupptagningsförmågan, minska inflammationer, rensar kroppen på toxiner mm.
Bra för hjärtat och blodet. Höjer det nyttiga HDL-kolesterolet samt sänker blodtrycket och minskar risken för hjärtinfarkt
Bra för diabetiker eller personer som ligger i riskzonen. Träning ökar insulinkänsligheten och minskar insulinresistensen. Se insulin´
Ökar muskelstyrkan (särskilt vid styrketräning)
Ökar kroppens energiförbrukning
Förbättrar ämnesomsättningen
Förbränna fett, minskar kroppsfettet
Ger ökad energi och vitalitet, man känner sig piggare.
Förbättra de psykiska och mentala funktionerna i kroppen. Ger större lugn och mindre oro, en mer positiv livssyn. Minskar risken för depressioner mm. Den ökad endorfinhalt gör så att man mår och känner sig bättre.
Fettförbränning – gå ner i vikt
Vill man gå ner i vikt, då är det träning som gäller. Träning är faktiskt den bästa vägen för naturlig viktminskning. Om man kombinerar en kontinuerlig träning med en allsidig näringsriktig kost så har man även redskapen till sin egen viktreducering. Se Kost och Näring. Man får därmed en bättre balans mellan energiintaget och energiförbrukningen som är så viktig för vikten.

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Sjukdomar

När sjukdomar uppstår så är det inte alltid enkelt att hitta endast en egentlig orsak. Kroppen och dess funktioner är komplex: vårt arv (gener), närmiljö. fysiska hälsa, vår mentala och psykiska hälsa samspelar här med kost och näring.

Här nedan listas lite olika sjukdomar och deras koppling till kost, näring och mineraler. Några hundraprocentiga samband finns inte, utan här nedan finns några samband som man hittat. Observera att man alltid bör ha kontakt med sin läkare när man väljer att försöka påverka sjukdomar via kost och tillskott, ofta bör man även ta ett rekommenderat läkemedel vid svårare sjukdom. Effekten av läkemedel som man redan intar kan även påverkas av kost, vitaminer och mineraler. Balansen och påverkan på andra funktioner i kroppen kan därmed även förändras. Kontakta därför alltid din läkare om du är osäker. Nedan listas lite sjukdomar och dess kopplingar till kost och näring och som kan vara behjälpliga både förebyggande samt till viss del vid sjukdom. Listan är inte fullständig utan får ses som en hint om vad som rekommenderas från såväl traditionellt som alternativt håll vad gäller kost och näring. Vid de flesta sjukdomar kan man testa att börja med att öka sitt vattenintag under ett par veckors tid, då det finns en risk att kroppen är uttorkad.

Allergi

Allergi kan vara ärftligt betingat, ofta kan man vara allergisk mot bara ett viss specifikt ämne, exempelvis laktosintolerans, glutenallergiker m.f. Allergi kopplas också till inflammationer, därför kan man testa att behandla allergier med inflammationshämmande åtgärder.

Sjukdom/förebygga Förslag på åtgärder som kan vara bra
Allergi Allergi kan vara ärftligt betingat, ofta kan man vara allergisk mot bara ett viss specifikt ämne, exempelvis laktosintolerans, glutenallergiker m.f. Allergi kopplas också till inflammationer, därför kan man testa att behandla allergier med inflammationshämmande åtgärder, se nedan.
Benskörhet  D-vitamin, Kalcium
Blodbrist (anemi)  Järn, B1, B2, B9 (folsyra), B12, C-vitamin, kalcium.
Cancer Minska på det totala kaloriintaget, minska främst ner på de snabba kolhydraterna samt de onyttiga mättade fettet,

vilket anses kunna hämma cancertillväxten samt förbättra balansen i kroppen. Ät mer frukt och grönt, nötter och frön och fibrer (bra mot tjocktarmscancer) samt minska drastiskt på kött, inälvsmat, kyckling och äggula.

 

Inta mer Antioxidanter. Här kommer lite kost som anses vara bra mot cancer: karotenoiden lykopen är bra som bl.a. finns i tomat/tomatröra, morötter, paprika, granatäpple (mot prostatacancer). Gröna grönsaker, främst broccoli, även alla kålväxter som grönkål, spenat, brysselkål, blomkål, vitkål. Sojaprodukter, citrusfrukter, sötmandel, olika nötter och frön. Lök och vitlök har visat sig vara förebyggand mot cancer. Grönt té är en annan superantioxidanter. Dra ner på mättat fett för mer enkelomättat fett (olivolja) samt fleromättat fett, där särskilt Omega-3  som finns främst i fet fisk, rapsolja och linfröolja anses vara bra. Försök få en jämnare balans mellan intaget av Omega-6 och Omega-3. Ät en mer basisk kost (mer frukt och grönsaker) då syraöverskott kan gynna cancer. Hormoner som insulin, IGF1 samt Eikosaniderna anses även intressanta i sammanhanget. Anses även vara bra att man gör en ordentlig rengöring av sin kropp: fasta, tarmrengöring mm.

Diabetesrelaterade sjukdomar Dra ner på de snabba kolhydraterna (socker, vitt mjöl mf.) till förmån för de långsamma kolhydraterna (bönor,linser, fullkorn mf). Minska energiintaget och främst kolhydratintaget totalt om det är för stort. Minska på det mättade fettet till förmån för enkelomättat fett (olivolja) samt mer Omega-3 (fet fisk, fiskleverolja, rapsolja, linfröolja) ur de fleromättade fetterna. Fysisk träning är bra.
Depression B1, B3, B6, B12. Johannesört är en ört som påverkar hormonet seretonin som vid minskade nivåer leder till depression. Ananas, banan, cashewnötter och fikon ökar seretoninhalten. Hormonet dopamin är ofta lågt hos deprimerade personer.
Förkylning C-vitamin, zink och vitlök är bra i förebyggande syfte. Intag av C-vitamin gör även så att man tilllfrisknar fortare.

Echinacea är även bra för immunförsvaret. I övrigt mindre stress samt ät en väl sammansatt kost. Ofta återkommande förkylningar kan även bero på att man är allergisk mot något.

Förstoppning Vätskebrist, drick mer vatten (minst 1.5 – 2 liter per dag). Tänk på att alkohol och koffeinhaltiga drycker som kaffe och té suger extra vätska ur kroppen. Ät mer fibrer, finns i grovt spannmål, frukt och grönsaker. Aprikoser, katrinplommon och fikon är svagt laxerande, kan hjälpa. Stress kan även inverka negativt.
Huvudvärk Huvudvärk kan ofta vara stressrelaterat. Olika B-vitaminer är bra, som B3 och B6 mf. Även E-vitamin, likaså mineraler som magnesium och kalcium. Om förstoppning föreligger ät mer fibrer. Frukt och grönt innehåller både vitaminer, mineraler och fibrer. Vitlök, fiskolja kan vara bra, ginko biloba likaså. Järnbrist kan ge huvudvärk, vid brist inta mer Järn i samt C-vitamin.
Hjärt- och kärlsjukdomar/Högt blodtryck Minska de mättade fettet till förmån för enkelomättat fett samt fleromättat fett som Omega-3 och Omega-6 i lika delar, vilket är bra för kolesterolet. Undvik för mycket salt. Vitlök och ingefära är bra för blodtrycket. Övergå från snabba kolhydrater till förmån för långsamma kolhydraterna. Inta vitaminer C, E, och A samt selen och zink.. Undvik cigaretter. Fysisk träning är bra.
Reumatiska besvär/Inflammationer

 

(rheumatoid artrit, artros mf.)

Reumatiska besvär kan ha sin grund i tarmen med förstoppning som  grund. Därför är det av största vikt att inta vätska i rätt mängd varje dag, eftersom kroppen kan vara uttorkad, se vatten. Känner man sig ofta muntorr så är risken därför stor att man har vattenbrist. Därtill ät mer fibrer. Ibland kan även saltbrist förekomma. De reumatiska besvären kan förbättras med fasta och tarmsköljningar (avlägsnar gifter från ämnesomsättningen) som ett första steg. Röda, gula och gröna frukter och grönsaker är bra. Vitlök, ingefära och gurkmeja är antiinflammatoriska. Se över intaget av vitaminerna C, E, D och B8 (Biotin). Dessutom mineralerna krom, mangan, magnesium och kalcium. Minska ner på mejeriprodukter, kött och kyckling. Mindre mättade fetter, övergå till enkelomättat fett (olivolja) samt mer Omega-3 (fet fisk, fiskleverolja, rapsolja, linfröolja) ur de fleromättade fetterna. Syra/basbalansen är också viktig då det visat sig att man kan behandla reumatiska besvär genom att minska på den syrabildande kosten till förmån för mer basisk kost.
Sömnbesvär Sömnbesvär kan ha stress och oro som grund. Tillskott av olika B-vitaminer kan behövas, främst B9 (folsyra) och B12. Dessutom magnesium och kalcium.
Trötthet Se över intaget av vitaminer och mineraler i kroppen. Järn, B9 (folsyra), B12 samt C-vitamin är viktiga. Ät mer kost med fibrer för att minska risken för förstoppning. Minska intaget av de snabba kolhydraterna som vid för stort intag kan innebära för snabba svängningar av blodsockret, vilket ofta kan leda till trötthetskänslor strax efter en måltid.

 

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Mer individuella kostmetoder

Obs! det är ganska uppenbart att det kan bli svårt när man jämför dessa metoder och kanske kommer fram till olika svar på vad man bör äta. Däremot så kanske man får svar på varför vissa livsmedel som man har känt påverkat ens kropp negativt kanske bör uteslutas, man får en sorts bekräftelse. Man skulle kunna göra spontana reflektioner, att Kapha-dominerade personer enligt AyurVeda skulle kunna ha en hel del gemensamt med blodgrupp O enlig blodgruppsmetoden samt även stenålderskost samt koppla problem med intag av för mycket snabba kolhydrater och vikt osv. Dess värre stämmer inte alla kostråd full ut mellan de olika lärorna. På liknande sätt så skull man nog kunna hitta samband för de som kan inta spannmål i större mängd utan att gå upp i vikt med ohälsa som följd.

 

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Ät rätt för din blodgrupp

Denna diet är framtagen av Dr. Peter J.D Adamo och har rönt en viss uppmärksamhet och en del kritik. Våra blodgrupper anser han betingade till viss sorts kost som har sin grund i de folkvandringarna som pågått på jorden under tusentals år. Människan ska på detta vis ha anpassat sig till olika sorts kost under olika levnadsbetingelser, något som Adamo kopplar till olika blodgrupper. Följande gäller:
Blodgrupp 0 – Köttätare (Jägaren/samlaren), 38 % av svenska befolkningen:
Behöver mycket motion. Ät Kött, fisk, frukt och grönsaker. Undvik de flesta spannmål (särskilt vete) men även bönor, baljväxter och mejeriprodukter.

Blodgrupp A – Vegeterian (Jordbrukaren), 44 % av svenska befolkningen.
Föredrar lugnare typ av motion, meditation och yoga mm. är bra. Ät mest vegetariskt. Grönsaker, tofu, spannmål, bönor, baljväxter, frukt och viss typ av fisk som lax, sniglar, makrill mm.

Blodgrupp B – Blandkost (Nomaden), 12 % av svenska befolkningen.
Behöver normal motion. Är mer en allätare. Den enda blodgrupp som anses tåla mjölkprodukter bra, I övrigt ät kött, spannmål, baljväxter, grönsaker och frukt. Undvik bl.a. kyckling.

Blodgrupp AB – Blandkost (Nyare blodgrupp), 6 % av svenska befolkningen.
Föredrar lugnare typ av motion. Har bäst immunförsvar av alla blodgrupper. Ät kött, fisk, skaldjur, mejeriprodukter, tofu, baljväxter, spannmål, grönsaker, frukt.
Positivt:
Kopplingen olika blodgrupper och kostens påverkan på kroppen är intressant. Bra bara om någon utomstående är villig att forska djupare i ämnet.

Negativt:
Har fått stor kritik för att den inte anses har någon vetenskaplig grund. Fakta bakom de olika blodgruppernas uppkomst anses som fel. Deras inverkan på kosten är dåligt belagd, dessutom kopplingen till blodgrupp och olika sjukdomar och kosttillskott som behövs för dessa anses obevisade och ifrågasätts starkt.

Obs! att äta efter ens blodgrupp innebär precis som Ayurveda att vissa specifika livsmedel är att föredra och att andra bör uteslutas.

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Individuella kostmetoder

Ayur-Veda:

Ayurveda är ett långvarigt välbeprövat system för hälsa, där man utgår från en helhetsbild utav människan. Varje männsika består av en individuell blandning av 3 kroppstyper (doshor), som ska ses som de grundenergier vi bär med oss. Dessa innehåller våra egenskaper som i sin tur kopplas till olika hälsoråd samt kostråd som Ayurveda föreslår för att uppnå balans i kroppen. Vid obalans i kroppen så ska man försöka motverka den/de kroppstyper (doshor) som vi består mest av genom att inta kost med motsatta egenskaper. De 3 kroppstyperna är:

Vata (har egenskaperna kall, torr, rörlig och lätt):

Vata-typer har egenskaper som gör dem kreativa och snabbtänkta. De mår bäst av regelbundenhet, fasta rutiner (kan gälla måltider och sänggående). Vid obalans kan stress, trötthet och koncentrationssvårigheter infinna sig. Ät mat med sura och söta smaker, lugnande och mättande mat. Minska på stark, bitter och kärv smak. Mat som är bra kan vara: de flesta grönsaker, vissa baljväxter, alla mjölkprodukter, de flesta nötter och frön och oljor. Vete, havre och ris är bra. De flesta söta och sura frukter, fisk och kött. Undvik rött kött.

 

Pitta (har egenskaperna het och lätt):

Pitta-typer gillar att ha många projekt gång samtidigt, är orädda och starka. Bör unna sig mer regelbunden avkoppling samt undvika för mycket värme. Vid obalans kan ilska och irritation infinna sig. Har stor aptit. Ät mat med beska, söta och kärva smaker. Lite smör och fett. Dra ner på salt, sur och stark mat. Ät mer kall mat (sallader) eller inte allt för varm mat, kall dryck är även bra, undvik för starka kryddor. Mat som är bra kan vara: de flesta grönsaker, de flesta baljväxter, sötmandlar, solrosfrön, undvik övriga nötter och frön. Havre, korn, vete, vitt ris, couscous, pasta är bra. Mjölk, grädde och osaltat smör, olivolja, solrosolja. Kalkon, kyckling och räkor. Undvik rött kött och vissa fisksorter.

 

Kapha (har egenskaperna tung, stabil, kall och oljig):

Kapah-typer är lugna, toleranta och trygga. De bör utmana sig till mer omväxling och stimulans. De har en tendens till övervikt. Vid obalans kan de bli tillbakadragna och depressiva. Ät mer varm, lätt mat, torr mat, utan mycket vatten. Minimalt med smör, olja och socker. Starka, beska och kärva smaker. Undvik söt, sur och salt smak. Starka kryddor är bra. Mat som är bra kan vara: de flesta grönsaker, undvik allt för söta frukter, övriga går bra. De flesta baljväxter går bra. Solrosfrö och pumpafrö går bra, undvik övriga nötter och frön. Bovete, hirs, korn, majs, råg, couscous, basmatris går bra. Lättmjölk, getost. Solrosolja, sesamolja, majsolja, mandelolja, tistelfröolja. Kalkon, kyckling och räkor. Undvik rött kött och vissa fisksorter.

Positivt:

En kostmetod som tar hänsyn till hela vår kroppliga funktion, där bl.a. vår psykiska-, mentala- och fysiska egenskaper samverkar med vår kost. Det finns en hel del råd som kan vara bra för att balansera ens naturliga kroppskonstitution när obalans infinner sig. Man tar stor hänsyn till kontinuitet i alla måltider, dygnets och årstidernas inverkan mm. för vår allmänhälsa.

 

Negativt:

En kostmetod som har lång tradition och tillkommit för länge sedan med allt vad det innebär. Känns inte särskilt uppdaterad med nyare rön och påverkas och speglas troligtvis stort av den kultur samt de traditioner man har där den uppkommit. Kan kännas väldigt kategorisk med alla sina specifika råd.

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Olika kostmetoder

Gemensamt för många av de nyare kostkoncepten är att de ofta förespråkar mindre kolhydrater än vad myndigheterna förespåkar, ibland betydligt mindre. Det finns flera som anser att ett för stora intag av kolhydrater på bekostnad av fett och protein i vår kost ligger bakom den ökade överviktet i samhället i stort, för ett exempel se extern sida: Fetmaparadoxen.

Om man analyserar sin egen kost och märker att man äter mycket kolhydrater och främst snabba sådana och lider av symptom som fetma och stort sötsug mellan måltiderna så kan det finnas anledning att testa en kostmetod som minskar på kolhydratinnehållet till förmån för mer långsamma kolhydrater samt mer protein och fett. Det är alltid av stor vikt att man ser till att få i sig alla viktiga näringsämnen, men man kan faktiskt utgå från någon av de mer populära kostmetoderna eller varför inte sätta i hop en egen med dessa som bas, dvs. personligen testa sig fram. Ett bra tips är att försöka sätta i hop sin kost med den mat som innehåller mest näring som bas, se mat, samt därtill försöka få en djupare inblick och förståelse för de mer grundläggande kostråd som kommit fram och som presenterats ovan: sanningar om vår kost.

Ett annat sätt att se på kost är att använda olika kostpyramider. Det som finns i basen av pyramiden ska man äta mycket av, det som är i toppen mer sparsamt. Här kommer några exempel:

Traditionell kostpyramid

kostpyramid

Detta är den kostmetod som förespråkats sedan början av 70-talet i de flesta länder. Den bygger på att all sorts fett bör intas med måtta för att de anses kunna leda till fetma, samt att kolhydrater från främst spannmål ska vara grunden i vår föda. Denna modell passar även bra in på vad som förespråkas från Svenska livsmedelsverket, SLV.

Willets kostpyramid

Kostpyrramid

Walter Willet är en kostepidemilog som rönt stor uppmärksamhet på senare tid. Han klargör den stora skillnaden mellan de ”goda” fetterna från vegetabiliska oljor och fisk samt de mer osunda animaliska ”onda” fetterna. Se fett. Man anses därmed kunna äta mer fett än vad som förespråkats enligt kostpyramiden ovan bara om de är av den rätta sorten. Precis som Atkins, Montignac och andra kostmetoder så förespråkar han även vikten att man ska inta långsamma kolhydrater med lågt GI-värde för att de är mer hälsosamma för den allmänna hälsan. Och främst för att de minskar risken för fetma som de snabba kolhydraterna anses ha. Därför ska man undvika vitt bröd, socker mm. Se kolhydrater. Han förespråkar precis som de flesta andra kostmetoder även vikten av daglig motion för att kunna uppnå optimal hälsa.

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Kolhydratfattiga dieter – kom i dina kläder

Koncept:
Ketogena kolhydratfattiga dieter har oftast används i viktminskningssyfte av olika slag. Kosten innehåller stor andel fett, ganska normalt med protein samt väldigt lite kolhydrater. Frukt är inte tillåtet och bara lite grönsaker. Kosten har även används som behandlingsform vid mycket svåra kramper som epilepsi med lyckat resultat. Syftet med kosten är att mer fria fettsyror, så kallade ketoner används som bränsle. Detta är något som den har gemensamt med vad som händer vid fasta. Med det undantaget att muskelnedbrytningen inte blir påtaglig på samma sätt. En viss del av ketonerna utsöndras också med urinen vilket snabbar på fettförlusten vid ketogen kost.

Positivt:
Kan användas när man vill uppnå snabb viktminskning för att komma i de kläderna som man inte längre kommer i, eller bota sjukdomar som epilepsi.

Negativt:
De Ketogena kostmetoderna anses kunna öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar på längre sikt. Efter en längre tid på denna kost (ca ett halv år) så ökar såväl kolesterolet och blodfetterna. Njursten och brist på näringsämnen är också vanligare med denna kost. Bristen på fibrer kan även leda till förstoppning. Den mentala kapaciteten kan bli lägre när man använder mycket ketoner som energi istället för glykos som är bättre för hjärnan. Detta är mest märkbart de första dygnen precis som vid fasta. Immunförsvaret kan även bli lägre. Insulinkänsligheten minskar vilket kan leda till diabetes typ 2. Muskelnedbrytning kan ske beroende på att vissa hormoner som testosteron och IGF1 minskar när insulinet minskar. Därför brukar man inte rekommendera starkt ketogena kostmetoder för viktminskning. Dieten blir även tråkig i längden.

KOstcirkel

Ungefärlig fördelning kolhydrater, protein och fett, Ketogena dieter.

 

ca 51 – 78 E% fett

ca 18 – 23 E% protein

ca 4 – 16 E% kolhydrater

av Birgitta

Föregående 1 … 3 4 5 6 Nästa

Senaste inläggen

  • Om du stannar din viktnedgång under 5:2
  • Smaksätt kolsyrade vatten med citronessens
  • Sockerfria essenser för kolsyrat vatten – barnens favorit!
  • Kosttillskott på svenskt nötkött
  • Pour Femme – Kosttillskott för tjejer

Arkiv

  • november 2017
  • oktober 2017
  • augusti 2017
  • juni 2017
  • mars 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • september 2015

Kategorier

  • Mat o dryck

Proudly powered by WordPress | Theme: BusiProf by Webriti