Hoppa till innehåll
6 kilo, 6 veckor!
  • Hem
  • Blogg
  • Olika Kostmetoder
  • Sanningar om vår kost
  • Var ska man börja?

Arkiv september 4, 2015

  • Hem   /  2015   /  
  • september
  • ( Sida2 )
Mat o dryck sep 4,2015

Kolhydraters olika GI-värden

Läran om långsamma och snabba kolhydrater handlar om hur snabbt kolhydrater omvandlas till ren energi i formen glukos och togs från början fram från diabetikerhåll. Man pratar om att kost har olika slags GI-värde (glykemiskt index), där ett högt GI-värde (snabba kolhydrater) anses kunna orsaka problem på sikt med allt för snabbt stigande blodsockervärden efter en måltid samt en medföljande allt för snabbt nedgång av blodsockret därefter. Att äta mat med långsamma kolhydrater har visat sig hålla blodsockervärdet på en jämnare och lägre nivå som varar längre, vilket medför att vi känner oss mätta längre tid vilket är bra för vår hälsa. Ett intag av för mycket snabba kolhydrater vid en måltid kan därför leda till att blodsockret snabbt rusar i höjden och kan leda till att blodsockernivån därefter sänks för fort genom att hormonet insulin tillföres och sänker blodsockernivån för fort. Vid obalans sker detta för snabbt med följd att kroppens blodsockerhalt pendlar kraftigt och när den sjunker ner under miniminivå igen så börjar man känna sig trött, småhungrig och sötsugen. Detta kan ske bara någon timme efter en måltid med snabba kolhydrater. Vad vi gör då är att försöka stilla vår hunger igen, ofta med någon sötsak och så börjar en ond cirkel där vi kommer konsumerar för mycket energi och inte låter kroppen använda den energi som den redan har lagrat.

Gi-kurva

Faktorer som påverkar GI-värdet:

  • Kvaniteten kolhydrater: Kvantiteten kolhydrater i ett livsmedel är av stor vikt för det totala GI-värdet på en måltid eller ett specifikt livsmedel. Exempelvis morötter har ett högt Gi-värde men en relativt låg koncentration av kolhydrater, därför höjer inte en mindre mängd morötter som ingår en måltid det totala GI-värdet på samma sätt som ett livsmedel som har lägre GI-värde men som innehåller mycket kolhydrater. Därför måste man titta på ett livsmedels glykemiska belastning och inte stirra sig blint på dess GI-värde.
  • Lösliga fibrer: Vattenlösliga fibrer i kosten sänker GI-värdet. Det finns det gott om i bland annat frukt, baljväxter som bönor, ärtor och linser, havreflingor som är livsmedel med lågt GI.
  • Typ av sockerart: Olika sockerater påverkar GI-värdet olika. Exempelvis fruktos som finns i frukt har ett lågt GI-värde. Ett livsmedel kan innehålla olika livsmedel i sig, en måltid med flera livsmedel gör det garanterat. Så den totala koncentrationen är det viktiga.
  • Typ av stärkelse: all stärkelse är antingen av typen amylos eller av typen amylpektin. Ju mer amylos stärkelsen innehåller sesto lägre GI.
  • Smak av surt: Att tillföra element som smakar surt i maten är bra. Exempelvis citron eller äppelcidervinäger. Detta sänker GI-värdet ganska rejält, samt gör att man smälter maten långsammare.
  • Kolhydratets partikelstruktur, fint/grovt, löst/fast: Ju mindre partiklar desto enklare för vatten och enzymer att börja bryta ner det vilket ger ett högre GI-värde. Finmalet vitt mjöl har därför högre GI-värde en grovmalet mjöl. Pasta har en ganska fast struktur och därför GI-värde medel. Potatismos har högre GI än kokt potatis. Fibrer sänker det totala GI-värdet.
  • Innehåll av antinutrienter: Baljväxter innehåller antinutrieneter som exempelvis tannin och fytinsyra som gör nedbrytningen av maten långsammare och därför sänker GI-värdet.
  • Koktid: Lång koktid tar inte bara bort vissa vitaminer ur kosten, det gör kolhydraterna mer lösta vilket öka GI-värdet.
  • Fett och proteiner: Ju högre halt av fett och proteiner desto lägre totalt GI-värde i måltiden. Dessa minskar matsäckstakten och håller GI-värdet på en jämnare nivå.
  • Undantagen: Det har visat sig att mjölkprodukter höjer blodsockerhalten mer än vad GI-värdet anger. Choklad är ett annat undantag. Fett och proteiner kan påverka halten av insulin negativt så den höjs även om det har GI-värdet 0. Så det går inte att skära ner kolhydrater för mycket för förmån av fett och proteiner.

Det är inte helt enkelt att sätta sig in i alla parametrar. Har man som vana att tänka på strukturen samt kvantiteten av kolhydrater som de olika livsmedlen innehåller och föredra fullkornsprodukter före förädlade produkter så är man en bit på vägen. Dessutom se upp med sockret i kosten. Känner man att man har obalans och snabbt blir trött och hungrig efter en måltid så bör man börja titta över sitt kolhydratsintag. Skippa godissuget till förmån för frukt när sötsuget sätter in.

 

Det är inte helt lätt att börja att planera måltider efter olika livsmedels GI-värden. Ser man generellt på de så gäller följande:

Ät spannmål med helkorn, fullkornsbröd med hela korn, baljväxter som bönor, ärtor och linser och råris som har lågt GI. Frukt och bär, pasta och mjölkprodukter har låg till medel i GI.

Undvik vitt mjöl, godis, sötad juice, läskedrycker, vitt bröd, snabbris mm. i större mängd som har GI hög. För att kompensera livsmedel med högt GI ät samtidigt kost med lågt GI-värde.

 

 

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Kolhydrater och hälsa

Kroppen bränsle (energi) i dess snabbaste form!

 

Kost som innehåller proteiner och fett kan också omvandlas till energi i kroppen men kolhydrater är den energiform som snabbast och effektivast

tas tillvara av kroppen. Förutom att ge energi på direkten som cellerna och ämnesomsättningen snabbt kan ta tillvara så lagras även energi från kolhydrater som kroppen kan använda vid senare behov i form av glykogen.

Läran om långsamma och snabba kolhydrater är viktig för att undvika onödig fetma.

Finns i mat som:

Främst i spannmålsprodukter, grönsaker och frukt, sök efter Kolhydrater i Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas eller hos KTL.

 

Intag:

4 kcal/gram ger kolhydrater i energi. 55 – 60 % av vårt energiintag bör bestå av kolhydrater enligt Svenska näringsrekommendationerna, SLV. Detta kan kännas högt för somliga. Många nyare kostmetoder föreslår lägre intag av kolhydrater där främst de snabba kolhydrater anses ligga bakom den ökade fetman hos vår befolkning. Se Olika kostmetoder.

 

Kolhydratintaget kan skifta väldigt mycket mellan olika kulturer. I Afrika kan många ha ett väldigt högt kolhydratintag medan andra kulturer som exempelvis eskimåer äter betydlig mindre kolhydrater. Båda grupperna i sig kan ha en bra allmänhälsa, så någon exakt sanning om hur mycket kolhydrater vi ska inta finns inte, utan kvalitén av kolhydrater, fett och proteiner spelar stor roll i sammanhanget.

 

Brist/obalans:

När blodsockret blir lågt kan det leda till trötthet, huvudvärk, irritation, depression, ökat sötsug. Dessa symptom är vanligare om man intar snabba kolhydrater i motsats till de för kroppen allt som oftast mer ändamålsenliga långsamma kolhydraterna.

 

Funktion

Kolhydraterna bryts ner till glukos (blodsocker) i kroppen så fort som dessa har passerat mag-tarmkanalen. Hormonet insulin har som funktion att ta hand om överskott av glukos. Överskottet av glukos lagras sen i levern och i muskler som glukogen som är en form av lagrad energiform i kroppen. Levern svarar för denna process. Kroppen kan bara lagra ca 1200 – 1600 kcal som glukogen, vilket räcker till knappt en dag av vårt energibehov, sen måste vi omvandla fett och proteiner till glukos vilket är en tyngre process för kroppen, om vi inte intar mer föda. Glukogen är därför den första energidepå som kroppen tar till när den inte får energi av födan direkt. Hormonet glukagonomvandlar då glukogen till glukos igen för att ge energi till kroppen. Hjärnan och alla organ är beroende av glukos för att fungera fullt ut. Överskott av glukos från kolhydrater som inte används direkt av kroppen direkt och inte lagrats som glukogen lagras som fett vilket kan leda till övervikt på sikt. Så därför kan obalans i kolhydratintaget (främst snabba kolhydrater) samt den obalans som även kan ske av produktionen av insulin hos många av oss vara en av de större bovarna i västvärldens vällevnadssjukdomar med fetma som följd. När kroppens blodsockervärde sjunker under en viss miniminivå så signalerar kroppen att den behöver energi, då känner vi oss ofta hungriga eller sugna på att äta något för att snabbt få tillgång till energi, detta kan leda till stor obalans i kroppen med för stort energinintag som följd. De långsamma kolhydraterna anses vara viktig för att få bukt på detta problem.

 

Kolhydrater indelas i sockerarter, stärkelse och kostfiber. Beroende på formen av kolhydrater så omvandlas dessa olika snabbt till glukos i kroppen. De rena sockerarterna ger oss den snabbaste energin, därför får många av oss ett sötsug på godis eller annan när vi känner behov av snabb energi. Så istället för att ta en frukt som är mycket nyttigare stoppar vi oss godis av olika slag.

 

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Energibehov – bättre hälsa

Att få förståelse för sitt energiintag är ett sätt att kunna börja ta kontrollen över sin vikt!

 

De flesta livsmedel innehåller energi.Energi får du främst från fett, kolhydrater och protein. Även från alkohol får man energi.

Ditt energibehov beror på ett flertal faktorer: kön, ålder, längd, vikt, om du är fysiskt aktiv eller ej, tränar eller ej.

Dessutom din genetik påverkar hormon- och ämnesomsättning i kroppen vilket i förlängningen kan påverka energibehovet.

Kosten har här en stor funktion att fylla för att balansera vårt energiintag med vår energiförbrukning. Energiomsättningen är central för vår hälsa.

För energibalansen gäller:  Energiintaget = Energiförbrukningen

Fett ger mer än dubbelt så mycket energi än proteiner och kolhydrater vid intag i samma mängd.

Energienheter

Energi kan utryckas i enheten kilojoule (KJ) samt enheten kilokalorier (kcal). Ibland används även enheten megajoule (MJ), där 1 MJ är 1000 kJ.

Relationerna mellan KJ och kcal är följande:

1 kJ = 0,24 kcal
1 kcal = 4,2 kJ

Här nedan finns förhållandet för energi och kolhydrater, proteiner, alkohol samt fett. Observera att energi för fett är mer än dubbelt så stor som för proteiner och kolhydrater.

 Kolhydrater 17 kJ/gram  4 kcal/gram
 Proteiner 17 kJ/gram  4 kcal/gram
 Alkohol 29 kJ/gram  7 kcal/gram
 Fett 37 kJ/gram  9 kcal/gram

Tabell: Energi per gram

Faktorer som påverkar Energiförbrukningen

Vår energiförbrukning hänger väl samman med våran kroppsstruktur, hur väl vi förbränner våran föda, hur rörliga och aktiva vi är under dagen samt vilket kön, ålder, vikt och längd vi har.

Att äta nyttigt, vara aktiv på fritiden, röra sig, träna och leva ett friskt och sunt liv är det bästa sättet att främja din hälsa och därmed kontrollera din vikt.

Basala energibehovet: (500 – 1200 kcal)

Det basala energibehovet är den energi som behövs för att hålla kroppen vid liv. Alla organ i kroppen måste ha energi, celler ska skapas och bytas ut osv. Det basala energibehovet förkortas BMR (basal metabolic rate) på engelska. Man beräknar att BMR uppgår till ca 500 – 1200 kcal, det är ungefär 50 – 70 % av den totala energiförbrukningen. Leverns funktion står för ca 30 %, hjärnan för ca 20 %, hjärtat för ca 10 %, njuren för ca 7 %, musklerna för ca 18 % i vila, och cellbildning, andning, blodomlopp, kroppstemperatur mm för ca 15 %.

Ju mer muskler man har desto högre blir den basala energiförbrukningen, man kan därför öka denna genom exempelvis styrketräning av sina muskler.

Ålder, kön, vikt, längd påverkan den basala energiförbrukningen. Med ökad ålder så minskar den.

Termogenes (Värmeproduktion): (200 – 500 kcal)

All mat och dryck kostar energi för kroppen att omvandla och bryta ner. Denna energiförbrukning kallas termogenes och kallas så för att den ökar kroppens värmeproduktion. Vi eldar för kråkorna skulle man kunna säga, eftersom denna energi går förbrukad. 200 – 500 kcal, eller ca 10 % av den totala energin går åt på detta vis.

 

Överviktiga personer har ofta en låg värmeproduktion. Olika födoämnen påverkas också olika. Av proteinets energi så förbränns ca 30 % på detta viset, för kolhydrater ca 25 %, medan för fett är det bara ca 2 %. Detta förstärker fettets orsak till fetma.

Denna värmeproduktion som sker när vi bryter ner maten räcker ofta för att hålla kroppen varm. När vi fryser så ökar denna energiförbrukning för att bibehålla kroppstemperaturen.

Tillväxt:

Barn och ungdomar som växer förbrukar mer energi. Detta för att se till att kroppen kan växa. Det samma gäller för personer som bygger upp sin muskelstyrka, genom exempel styrketräning. Denna energiåtgång räknas som låg om man jämför med de andra.

Fysisk aktivitet: (500 – 6000 kcal)

Den fysiska aktiviteten kan väsentligen påverka den totala energiförbrukningen. Vid rörelse och framför allt aktiv träning så förbränns det mycket energi. Förbrukningen ökar med ens vikt, hårdhet på den fysiska aktiviteten samt hur länge man tränar.

 

Om man har ett krävande arbete kan man förbränna över 1000 kcal mer än om man har ett stillasittande arbete per dag. Hårt tränande idrottsmän kan exempelvis förbruka mellan 5000 – 8000 kcal per dag att jämföra med det normala ca 2700 kcal per dag (vuxen man). Här förstår man också behovet av den stora mängden av mat som man har om man tränar hårt, dessutom den ökade förbränningen som sker av mat när man tränar. Är man sängliggande kommer energiförbrukning från fysisk aktivitet vara väldigt låg, det samma gäller ofta för många äldre personer som minskat på aktivitet och rörelse.

Övriga faktorer:

Andra ytterligare faktorer som påverkar energiförbrukningen kan vara av farmakologisk påverkan: läkemedel, nikotin, koffein, cigaretter osv. Starka kryddor ökar värmeproduktionen, exempelvis chili. Stress, ångest, värme/kyla påverkar också. Även kostens sammansättning och näringsvärde samt hormonproduktionen anses påverkar den totala energiförbrukningen. Våra personliga gener kan även i sin tur påverka energiomsättningen, så att vi lagra eller förbränner energi bättre eller sämre. Exempelvis enzymerna LPL (lipoproteinlipas) stimulerar fettlagring medan HSl (hormonkänsligt lipas) frisätter fett. Våra hormoner kan även fungera olika hos olika individer, så det finns många faktorer att ta hänsyn till.

Den totala energiförbrukningen minskar om man är mindre fysiskt aktiv, minskar på matintaget, bantar eller fastar osv. Ämnesomsättningen ändras då bl.a. Det omvända gäller vid ökat matintag, ökad fysisk aktivitet mm.

Omvandling av mat till energi

Maten förser oss med följande grundläggande näringsämnen:

Kolhydrater, proteiner , fett, vitaminer, mineraler, fibrer och vatten.

 

Kolhydrater, protein och fett ger oss den energi vi behöver. Kolhydrater ger oss mest av den totala energin, enligt SLV bör mellan 50 och 60 % av vårt energiintaget komma från kolhydrater. Fetter bör vara ungefär 15-30 % av vårt energiintag. Medan proteinet svara för mellan 15 – 30 % av vårt energiintag. Obs! dessa rekommenderade värden kan variera beroende på olika alternativa kostmetoder, exempelvis Atkins, GI-metoden, Stenålderskost, Medelhavskost osv.

För att maten ska kunna omvandlas till energi så måste den spjälkas. Detta sker med hjälp av enzymer i olika steg när matens färdas genom kroppen:

  1. Maten tuggas, enzymer från saliven tillföres.
  2. Maten bearbetas och blir flytande i magsäcken med hjälp av den sura magsaften (saltsyra), ett flertal enzymer hjälper till att spjälka maten. En del proteiner börjar brytas ner till aminosyror. PH-värdet är surt i magsäcken.
  3. Den nu flytande maten förs in i små portioner i tolvfingertarmen. Bukspottskörteln tillför matsmältningsenzymer, hormonet insulin samt natriumbikarbonat (ca 2 liter per dag) för att göra matens PH-värde svagt basiskt innan den når tarmarna. Senvidarebefordras maten till tunntarmen, ännu fler enzymer hjälper till att spjälka maten här. De mesta av näringsämnena, dvs. protein, kolhydrater, fett, vitaminer och mineraler tas nu upp av blodet från tunntarmen och skickas sen vidare till kroppens organ och celler där den näring/energi som inte förbränns används och lagras. Levern är central för ämnesomsättningen och har en viktig funktion vid nedbrytingen och upptaget av näring. I levern finns bl.a glukgon och vitaminer lagrade. Därtill har levern en viktig avgiftningsfunktion.
  4. Restprodukter, olösliga fibrer mm. förs sen ner i tjocktarmen där de tas om hand av tarmens jäsningsbakterier. En mindre mängd näringsämnen tas även upp här. En del mineraler och B-vitaminer, dessutom skapas en del K-vitamin i tjocktarmen.

Omfördelning av energi

Den energi som kroppen inte förbränner på en gång kan lagras i kroppen på olika sätt, ungefär som när man laddar batteriet till bilen. När vi äter kolhydrater så kan en mindre mängd energin från dessa lagras som glykogen i muskler och lever. Ungefär 300 – 400 gram, eller 1200 – 1600 kcal kan lagras på detta sätt och frisättas direkt när kroppen behöver få tillgång till energi. Mängden är liten, täcker knappt ett dagsbehov, så när kroppen behöver energi så töms detta förråd först. Intagna kolhydrater kan även omvandlas och lagras som fett i kroppen. Rent fett som intas från födan kan även de lagras som fett i kroppen, vilket är vanligast. Fettdepån i kroppen kan senare vid behov förbrännas och omvandlas till energi. Då bildas så kallade ketoner i levern av de fria fettsyror som släppts loss från det lagrade fettet i kroppen. Ketoner kan kroppen använda istället för glukos, även om den inte är en lika fullgod energi för framförallt hjärnan. Fettdepån gör att vi skulle kunna klara oss 2- 3 månader under svält, så här har vi vår stora reservenergidepå. Det samma gäller för det protein som används för att bygga upp muskler mm. De kan omvandlas till glykogen och sen till glukos men detta är en ganska energislösande process för kroppen i sig.

 

 

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Vatten – din hälsa

Vatten, ljus och näring är byggstenarna i allt liv!

 

Därför är vatten så viktig för människan. Vi kan klara oss utan mat i flera dagar, utan vätska klarar vi oss bara några dygn innan komplikationer uppstår. En vuxen människa består till ca 65% av vatten (för nyfödda barn är siffran 75%).

 

En vuxen konsumerar ca 3 liter vätska per dag. Varierar efter vikt, hur varmt det är, hur mycket man svettas mm. Av dess 3 liter får vi oss ca hälften från kosten. Ca 1.5 liter (6 – 8 glas) måste vi därför dricka varje dag. Den fasta födan ger ca 0,5–1 liter, därtill bildas ca 2,5–4 dl vatten vid förbränningen av protein, fett och kolhydrater från kosten. Vatten innehåller inga kalorier i sig.

Drick minst 1.5 liter vätska per dag.

Bra för:

Vatten behövs för näringstillförseln och syretillförseln till cellerna, reglering av kroppstemperaturen, blodets transport, kroppens PH-värde.

Vatten förbättrar energiupptaget och förbränningen av kalorier.

Vatten ökar mättnadskänslan, minskar hunger.

Vatten behövs för kroppens naturliga rening: forslar bort gifter och förbränningsprodukter av olika slag.

Vatten ger naturlig skönhet för kroppen, är bra för hud och hår.

Vad händer vid brist på vatten i kroppen:

Låg vattenkonsumtion leder lätt till förstoppning.

Låg vattenkonsumtion leder till sämre intellekt, koncentrationsförmåga, prestationsförmåga samt trötthet. Bara några procents vattenbrist får oss i obalans och försämrar kroppens funktionalitet. Vid 10 % vattenbrist drabbas du lätt av värmeslag, 20  b% vattenbrist leder ofta till uttorkning och tillsist död.

Låg vattenkonsumtion försämrar fettförbränningen samt försämrar muskeluppbyggnaden i kroppen (bryter ner muskler).

Låg vattenkonsumtion anses av vissa kunna vara en viktig grundorsak till en rad sjukdomar som ledgångsrematism, magsår, tarmsjukdomar mf.

Äldre människor bör vara observanta på sitt vattenintag, då man ofrivilligt har en förmåga att minska denna successivt med åldern i och med att man känner mindre törst. Detta kan vara en orsak till många ålderrelaterade sjukdomar enligt vissa.

Ett tecken på onaturligt stor vattenbrist är ofta återkommande muntorrhet.

Låg vattenkonsumtion kan lura kroppen att känna sig hungrig.

Drick extra med vatten för optimal hälsa

En hel del studier har visat att vatten är en ypperlig källa för att uppnå en god hälsa. vatten renar kropen och behövs för att optimera näringstillförseln samt att hålla alla organ mm. vid full hälsa. Det finns vissa som menar att det faktum att vi intar för lite vätska varje dag gör så att kroppen successivt fungerar på en konstant uttorkad nivå vilket är grunden till många av de sjukdomar som kan bli följden av detta tillstånd. Genom att bara dricka betydligt mer vatten än vad vi gör idag överlag så kan vi behålla en bättre allmänhälsa samt slippa belasta kroppen med en massa toxiner av olika slag. Så testa att drick ca 1 liter mer vatten per dag per 30 kg kroppsvikt. Dvs. drick ca 2.5 liter extra vatten om ni väger 75 kg förutom den vätska ni får in genom födan. Testa detta under några veckor och känn skillnaden. Ni kommer känna stor förbättring om ni haft obalans i kroppen tidigare. En stor förespråkare för detta är F.Batmanghlidj där hans bok ”Sjuk eller törstig” kan vara en väckarklocka vad man än tycker om hans teser, påståenden och bevis. Det bästa sättet är att testa själv. Ni kommer få springa på toaletten oftare men helhetshälsan kommer bli bättre. Förslag på intag av mer vatten:

  • Börja varje morgon med att dricka ca 4 glas vatten, ca 0.8 liter.
  • Drick ca 2 glas vatten en halvtimme innan en huvudmåltid (lunch och middag).
  • Drick vatten kontinuerligt under dagen
  • Se till att ha druckit ca 2.5 – 3 liter vatten vid dagens slut

Om man har ett rörligt arbete, idrottar mycket så drick mer. Om man är i en uttorkande miljö lika så, sitter länge framför dataskärmar eller dylikt …

 

 

Symptom vid för stort intag av vatten

Vid stort intag av vatten under längre tid, 2-3 liter mer än vad som rekommenderas per dag så kan komplikationer visa sig. Vid fastor och kroppslig rening så kan man under en kortare tid välja att överkonsumera vatten.

 

Att tänka på:

Starta gärna varje morgon med att dricka 0.5 – 1 liter vatten, förbättrar reningen av kroppen samt säkerställer vattennivån. På vintern eller om man känner att kallt vatten kyler kroppen, drick ljummet uppkokat vatten istället (alternativt något nyttigt té). Drick kontinuerligt vatten under dan. Drick mer vid fysiskt ansträngande aktiviteter/arbete samt när det är varmt, även vid arbete framför bildskärmar mm. Äldre har en förmåga att dricka för lite vatten, vätskebristen förstärks av att olika läkemedel som man eventuellt intar kan vara vätskedrivande i sig. Kaffe, alkohol, läskedrycker mf. är inga bra källor för att tillföra optimal vätska. Drick rent vatten istället. Källvatten är att föredra.

 

Olika typer av vatten

I EU har man lagstiftat hur vatten på flaska får märkas. Följande kriterier gäller:

  • Naturligt mineralvatten: innehåller endast naturliga mineraler, dvs inga tillsatser av mineraler.
  • Källvatten: innehåller endast naturliga mineraler, dvs inga tillsatser av mineraler.
  • Bordsvatten: får ha tillsatser av mineraler, likaså aromämnen.

Därtill har vi följande vatten att tillgå:

  • Kommunalt kranvatten: kvalitén variera beroende på kommun, reningsmetod samt eventuella tillsatser.
  • Kranvatten från egen brunn: Kan vara av olika kvalité, kan innehålla mer mineraler än kommunalt vatten, högre bakteriehalt också. Testa ditt vatten.

Obs! Kommunalt vatten har ofta tillsatser, exempelvis sker desinfektering genom en mindre tillsats av klor. Kommunalt vatten innehåller även fluor. Detta anses kunna försämra den normala bakteriefloran i tarmarna. Många föredrar att själv efterrena sitt kommunala kranvatten innan man dricker det eller så köper man mineralvatten eller källvatten på flaska istället. Man kan även koka vattnet 15 – 30 minuter för att få bort kloret. En annan variant är att tappa upp kranvatten och låta det stå några timmar i rumstemperatur eller i kylskåp, kloret avdunstar då till stor del. Det avdunstar snabbare ju varmare det är.

Andra sätt att få i sig vätska

Att dricka rent vatten är ett ypperligt sätt att få i sig sitt vätskebehov. Lägg lite citron eller gurka i för att friska upp smaken. Citron är dessutom basiskt för syra/basbalansenoch anses vara bra för matsmältningen. Andra drycker som vi ofta konsumerar är:

  • Läsk/saft: innehåller för mycket fritt socker för att anses vara bra. Börjar dyka upp alternativ på marknaden med konstgjorda sockertillsatser, vilken funktion dessa har på kroppen har inte riktigt utretts.
  • Mjölk: innehåller en del vitaminer och mineral (kalcium mf.), dessutom dessvärre en del mättat fett så man bör inte överkonsumera mjölk..
  • Juice: egenpressad juice har kvar de flyktiga nyttiga C-vitaminerna och anses som väldigt nyttigt. Köpt juice har ofta lägre C-vitaminhalt, även om den kallas ”naturpressad juice” så har den tappat i C-vitamin. Vad man bör vara observant på när man köper juice är hur mycket socker den även innehåller.
  • Té: innehåller koffein som anses beroendeframkallande och som dessutom är vätskedrivande, men Té innehåller även massor av nyttiga antioxianter som är bra för hälsan har det visat sig.
  • Kaffe: innehåller koffein som anses beroendeframkallande och som dessutom är vätskedrivande. Kaffe anses även öka energiförbrukningen i kroppen och fungerar faktiskt som en fettförbrännare, dessutom har den uppiggande egenskaper, men bör intas i reglerade mängder.
  • Alkohol: större mängd alkohol är kraftigt vätskedrivande och skadligt för allmänhälsan i större mängd. Ger dessutom mycket energi, 7 kcal/gram.
  • Öl: innehåller öljäst som är nyttigt i sig samt en hel del nyttiga mineraler. Dessvärre innehåller även öl mängder av sockret maltos som har ett högt GI-värde. Ökad bukfetma samt höjd kroppsvikt är vanlig vid stor ölkonsumtion, därtill har alhoholen övriga negativa effekter som vi alla känner till.
  • Vin: innehåller en hel del nyttiga vitaminer och mineraler samt är även antioxianter har det visat sig. Därför rekommenderas särskilt äldre att inta mindre mängder vin kontinuerligt. Vin i större mängder bör undvikas.
  • Mat: all mat innehåller vatten i olika mängd, ex kött 60 – 70 %, pasta 50 %, grönsaker 60 – 80 %, frukt 80 – 90 %.
  • Frukt: innehåller mycket vatten (80 – 90 %) och är bra som mellanmål då de höjer såväl energi- som vätskebalansen.
  • Grönsaker: innehåller mycket vatten (60 – 80 %), tomater, gurka, vattemelon m.f är grönsaker som innehåller mycket vatten.

Vad man bör vara observant på när man dricker juice, saft, läsk samt öl är hur mycket socker drycken innehåller. Socker är en kolhydrat som ännu mer i utspädda form som dryck påverkar kroppens insulinbehov då blodsockerhalten i blodet höjs kraftigt. Produkter med mycket socker har därför ofta högt GI-värde. Enligt nyare forskning så anses detta leda till bl.a större risk för fetma samt hjärt- och kärlsjukdomar.

 

I större mängder är öl och vin och andra alkoholhaltiga drycker vätskeutrivande för kroppen, detta tillsammans med alkoholens negativa inverkan på kroppen och psyket gör att man bör hålla sin konsumtion låg för god allmänhälsa.

 

Tecken på att man har rätt vattennivå

Att urinen är genomskinlig till ljusgul brukar vara ett tecken på att vi intar tillräckligt mycket vätska, ju mörkare urinen är under en längre tid desto större chans att vätskebrist föreligger.

 

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Att tänka på vid träning

Försök uppnå kontinuitet i ditt tränande. Försök träna flera gånger i veckan. Med fördel kan man kombinera konditionsträning med mer muskeluppbyggande styrketräning. Försök ha minst en dag fri från träning varje vecka, så kroppen kan återhämta sig.

Fysisk träning ökar halten av de fettförbrännande hormonerna tillväxthormon och testosteron, dessutom ökar insulinkänsligheten, se insulin. Sammantaget så stimulerar därför träning till ökad fettförbränning.

Om man tränar regelbundet så är det även viktigt att äta bra och näringsriktig mat. Se Kost och näring.

Drick vatten (vätska) när du tränar. Ett bra intag av vatten ökar såväl fettförbrukningen som minskar muskelnedbrytningen. Vattnet avkyler även kroppen och är ett måste vid lång och hård träning. Med fördel ska man drick tillräckligt med vatten även när man inte tränar för att kropen ska fungera optimalt. Se vatten.

Ett större intag av protein anses även bra för viktminskning, det stimulera fettbrännande hormon som glukagon, IGF1 och tillväxthormon. Dessutom så stimulerar protein kroppens värmeproduktionen (termogenes).

Fysisk träning frisätter betydligt mer fria fettsyrorna i blodet än vad som är förekommande vid vila. Fettsyrorna kan sen omvandlas av musklernas kraftceller mytokondrierna till energi. Regelbunden träning av ens muskler ökar även antalet mytokondrier som i sin tur innebär bättre fettförbränning.

När man ska förbränna fett så sker det främst i musklerna och andra energikrävande organ som levern. Detta sker genom att fett frigörs från kroppsfettet (fettcellerna) som fria fettsyror i blodet som sen transporterar dessa vidare till bl.a musklerna där de kan användas som bränsle.

Tränade muskler har större förmåga att ta till vara de fria fettsyrorna än otränade.

Kvinnor som tränar har större förmåga att förbränna fett än män beroende på att hormonet östrogen som kvinnor har mer av än men påverkar kroppen att använda mer fett i stället för glykogen i musklerna vid träning.

Enzymet Lipoptotein (LPL) som behövs för lagringen av kroppsfett kan finnas både i fettcellerna men även i musklerna. Om man är vältränad så minskar LPL i fettcellerna till förmån för musklerna, vilket innebär att mer fett förbränns i stället för att lagras.

För att förbränna fett så är kroppen beroende av att fria fettsyror finns i omlopp i blodet. Detta stimuleras genom att halten av hormonet insulin inte är för stor, och som i sin tur beror på typen samt mängden av kolhydrater (i form av glukos) man har ätit. Därför anser nyare forskning att man bör inta föda som innehåller främst långsamma kolhydrater då insulinhalten då blir mer balanserad över tid och dessutom lägre i blodet. Detta får till effekt att de fria fettsyrorna från kroppsfettet blir mer i blodet vilket främjar fettförbränningen. Dvs. ät kolhydrater med lågt GI-värde.

Att träna på morgonen på tom mage innan man ätit frukost, eller 1 – 2 timmar efter man ätit ökar fettförbränningen. Blodsockernivåerna och insulinnivåerna är då låga i blodet. Att ta ett kortare träningspass eller en snabbare promenad på morgonen är därför bra.

Ät inte föda som tar tid för kroppen att smälta för nära inpå du ska träna. Detta kan medföra att det blir tungt att träna, kroppen kommer kännas trött beroende på att den samtidigt måste ta energi för att smälta maten. Dessutom så kan
blodsockervärdena börja svänga för mycket vilket kan innebära att man känner sig tröttare.

Direkt efter fysisk träning så kan man dock med fördel inta snabba kolhydrater, då dessa snabbt ger energi och därför även återställer glykogenförråden i musklerna fort, vilket är muskelsparande (musklerna hinner inte brytas ner för mycket). Så ingen regel utan undantag. För den skull behöver man inte äta skräpmat, även om friheten är större direkt efter träning. Snabba kolhydrater kan man också inta under längre konditionskrävande idrotter/träning för att snabbt ge kroppen ny energi, exempelvis sportdryck eller annan koncentrerad energi. Se GI-värde.

Ät inom några timmar efter träningen slut så att kroppen kan återhämta sig. Man kan även äta mindre måltider med bl.a. snabba kolhydrater med högt GI-värde de närmaste timmarna efter huvudmåltiden för att fylla på glykogenförrådet. Övrig tid ät kolhydrater med lågt GI-värde.

Vid all sorts träning är det viktig att vara uppmärksam på den träningen. Man bör vara fokuserad och koncentrerad på de rörelser man utför så att man utför träningen rätt. Det är heller inte helt fel att vara inkännande, att man lever sig in i rörelserna. Känn musklerna när du styrketränar, känn löpsteget osv. Ett annat tips är att försöka nå ett mer meditativt tillstånd när man tränar exempelvis löpning eller annan träningsform som är mer konstant kontinuerlig i sitt genomförandet.

Forskning har visat att fysisk träning kan ge oss bättre minne. Endorfiner, kroppens egna morfin utsöndras vid träning och ökar nybildning av celler bl.a. celler i hjärnan som har med minnet att göra.

Att dela upp ett högintensivt träningspass i 2 delar under samma dag och exempelvis träna 2 st 15 minuters pass i stället för ett 30 minuters pass har visat sig kunna förbränna mer energi totalt än ett enkelpass. Att träna aktiviteter som man inte är van vid, andra muskelgrupper mm. har också visat sig kunna öka energiförbrukningen.

Aktiv träning öka cirkulationen och hjälper kroppen att avgifta sig själv från olika sorters toxiner. Man kan även med fördel fasta någon dag varannan vecka, då man avstår helt från fast föda eller bara äter lättare föda som exempelvis frukt. Fasta har den fördelen att kroppen får ytterligare hjälp att rensas från lagrade toxiner (gifter) samt att cellbildningen vitaliseras. Fasta stimulerar också kroppens produktion av tillväxthormon.

Vätskebrist som kan inträffa vid hård träning kan vara farlig om den blir för stor. Brist på vätska minskar även fettförbränningen samt ökar muskelnedbrytningen.

Glöm inte uppvärmningen innan träning, höjer temperaturen hos kroppen och musklerna, ökar blodcirkulationen och smörjer lederna vilket därmed minskar risken för skador. Värm upp ca. 10 minuter innan ett träningspass.

Glöm inte att stretcha din kropp och dina muskler, viktigt innan träning men bör även göras efter träning. Detta minimerar risken för skador (sträckningar). Muskler som tränas har en förmåga att förkortas och bör därför stretchas ut. Att stretch höjer även prestationsförmågan då man kan utföra vissa rörelser bättre. Gäller all sorts träning. Stretching har även den fördelen att den hjälper musklerna att återhämta sig fortare.

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Träning och fettförbränning

Här kommer några tips för att öka fettförbränningen genom träning:

  • Att konditionsträna innan frukost ökar fettförbränningen: På morgonen så använder kroppen mer fett som energi eftersom glykogenförrådet är så lågt innan frukost. Lågintesivträning är därför att föredra på morgonen eftersom det spar musklerna bättre vilket är viktigt om glykogenförrådet är lågt. Lågintesivträning innebär att man ligger på ca 55 – 65 % av sin maxnivå, ej högre. Att träna lågintensivt 30 – 60 minuter kan därför vara bra på morgonen. Ta en snabb promenad till jobbet exempelvis. Vill man öka fettförbränningen ytterliggare kan man ta 2 koppar kaffe på tom mage innan träningspasset. Kaffe har egenskaper som ökar fettförbränningen ytterliggare, höjer nivån av hormonet adrenalin som ökar fettförbränningen. Se konditionsträning
  • Styrketräning ökar muskelmassan som i sin tur ökar fettförbränningen:
    Fettförbränningen ökar såväl under träning som under vila. Om man styrketränar så förbränns faktiskt mer fett under vilofasen än om man bara konditionstränar. Se styrketräning
  • Förbättrad allmänkondition innebär automatiskt bättre fettförbränning: fettförbränningen blir större ju bättre kondition man har, man förbränner mer när man ökar träningsdosen. Viss ökad förbränning kommer även ske under vilofasen när man tränat. Se konditionsträning

Uppnå energibalans genom träning – kontrollera sin vikt:
När man tränar så förbränner man en hel del med kalorier. För att uppnå en optimal hälsa är viktkontroll något som många efterstäva. Om man är överviktig så vill man gå ner i vikt, är man underviktig så vill man gå upp. Beroende på främst ens kön, vikt och längd så behöver kroppen ett visst energiintag för att kunna fungera fullt ut. Följande gäller i stora drag för att uppnå viktbalans:

För viktnedgång gäller: Energiintaget < Energiförbrukningen För viktuppgång gäller: Energiintaget > Energiförbrukningen
För viktkontroll gäller: Energiintaget = Energiförbrukningen

Följande samband är viktiga att förstå när man tränar och vill uppnå viktkontroll:

 Energiintag (+) Energiförbrukning (-) 
Man får i sig sitt energiintag genom födan. När man tränar mycket ökar behovet av näringsrik mat. Detta innebär också att man behöver ett större energiintag. Många gånger kan detta vara påtaligt, men alltid behöver mer träning inte betyda att man ska öka sitt energiintag beroende på om ens energiintag varit för stort från början.

 

För att få en ungefärlig uppfattning om hur många kalorier du behöver stoppa i dig per dag.

 

För att lära sig mer om vilken kost som är att föredra.

 

Man påverkar sitt energiintag främst genom:

  • Välj den mat som ger mest näring samtidigt som den täcker ditt energibehov men inte mer.–> (++++++) ät mat med ett energiinnehåll som täcker dina grundbehov och som behövs för att inte hälsan ska försämras, dvs. inte får näringsbrist, behåller konditionen samt muskelstyrkan. Men Obs! ät inte mer än vad som behövs.  Tillsammans med den total energiförbrukningen som ökar vid träning är ett balanserat energiintag nyckeln till viktnedgång.

Obs! om man tränar väldigt hårt och ofta så bör man öka energiintaget ytterligare.

När man börjar träna så ökar automatiskt energiförbrukningen hos kroppen:

  • Det basala energibehovet ökar, dvs. den energin som behövs för att kroppen ska fungera optimalt, alla organ, muskler, ämnesomsättningen
    mm. Det basala energibehovet ökar såväl vid konditionsträning som styrketräning. Vid främst styrketräning ökar dessutom muskelmassa vilket dessutom innebär att det behövs mer energi. Dessutom så ökar det basala enegibehovet när musklerna måste återhämta sig efter träningen: mjölksyran måste transporteras bort samt ny muskelvävnad måste byggas upp efter att den brutits ner under träningen. Att efterbränna fett är ett sätt att få energi till denna process.–> (—–) träning kan öka den basala energiförbrukningen en hel del.
  • Termogenes, värmeproduktionen i kroppen ökar när näringsomsättningen ökar, vilken den gör med träning.–>  (-) Värmeproduktionen ökar en del om man är vältränad, men denna ökade energiförbrukning är inte så stor i det hela.
  • Vid Fysisk aktivitet behöver kroppen ha tillgång till energi under själva träningen, Denna energi finns lagrad i kroppen. Om den inte tillförs under träning via mat eller dryck så måste den därför tas direkt från kroppens energidepå, vilket är det vanliga. Då tas den främst från kolhydratförrådet i form av glykogen som omformas till energi eller från vårt kroppsfettet som omformas till fria fettsyror som sen omformas till energi.–>  (—-) Om man tränar ofta, länge och hårt så ökar energiförbrukning från fysisk aktivitet markant. Här finns nyckeln till att gå ner i vikt tillsammans med kontrollen över energiintaget.

Tabell: Energiintaget kontra energiförbrukningen

I övrigt så kan olika kostkoncept, näringen i kosten, personliga gener/psykiska hälsa påverka hormonbalansen som i sin tur påverka ens energiförbrukning genom att bl.a. ämnesomsättningen påverkas, förmågan att lagra kroppsfett osv. Men det viktigaste är att få kontroll/balans av sitt energiintag och sin energiförbrukning för att undvika övervikt.

 

Ungefärlig energiförbrukning för olika aktiviteter finner du här vid en timmas aktivitet:

Aktivitet  KJ  kcal
 Stende arbete vid datorn                  210  50
 Städning  840  200
 Promenad (5km/tim)  1260  300
 Dans  1260  300
 Simning (20 m/min)  1470  350
 Trädgårdsarbete  1680  400
 Gymnastik  2100  500
 Cykling (16 km/tim)  2100  500
 Löpning (10 km/tim)  4032  960
 Löpning (16 km/tim)  4790  1140
 Styrketräning (medel)  1260  300

Tabell: Energiförbrukningen vild olika aktiviteter per timma, om man väger 60 – 70 kg.

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Fysisk träning

Att träna är att leva!

Träning förbättrar inte bara din fysik utan är en livsförhöjare av stora mått för såväl psyke som kroppen i stort. I den allt mer kontoriserade och stillasittande miljö vi nu lever i där möjlighet till naturlig fysisk ansträngning allt mer saknas är fysisk träning svaret. Vill du öka ditt välbefinnande och dessutom förbättra din kontroll över din vikt så är träning i samspel med en bra kost vägen att gå.

Fettförbränningen är större när man tränar på tom mage, dvs minst 1 – 2 timmar efter att man ätit då blodsocker- och insulinnivån är låg.

Att kombinera någon form av konditionsträning med styrketräning kan vara optimalt för att uppnå bra hälsa, bränna fett, viktnedgång mm. Vilken typ av konditionsidrott man väljer kan vara individuellt. Styrketräning är en träningsform som har många fördelar och som inte praktiseras av lika många men som är bra på många sätt. När man börjar träna kan det vara bra att ta det lite lugnt till att börja med för att sen utöka träningen allt eftersom. Att komma upp till följande träningsschema är bra och efterstävandsvärt för att uppnå en riktigt bra kroppslig hälsa och fysik:
Konditionsträning minst 2 pass i veckan.
Styrketräning minst 2 pass i veckan.
Om man tränar någon sorts träning mer än 2 gånger i veckan så får man ta del av träningens kroppsliga fördelar. Tränar man mindre så bibehåller man bara eller i värsta fall tappar de träningsresultat som man redan har uppnått. Tränar man inte alls och har ett väldigt stillasittande jobb och orörlig fritid då finns det stor risk att man drar på sig än mer ohälsa. Så börja träna och upptäck hur roligt det faktiskt är. Alla framsteg man gör stimulerar dessutom bara till fortsatt träning. Tillsist kan man bli beroende av träning på samma sätt som man är av mat och sömn mm. Ha bara i åtanke att det är helheten som räknas, balansen mellan bra mat, träning samt mental och psykiskt välbefinnande. Där finns de viktigaste orsakerna till en god allmänhälsa. Så undvik ytterligheterna med din träning. Man får faktisk hoppa över sin träning ibland när man behöver vila. Kroppen måste få gehör för även dessa signaler. Fasta vardagliga rutiner är viktigt även när man tränar, precis som för ens matintag, sömn mm. Rutinerna blir också ganska fort naturliga förhållningssätt som vi följer med allt större enkelhet efter vi fått kontinuitet i vårt tränande.

När man börjar träna och är otränad kan det kännas tufft i början, man kan känna ett visst motstånd. Det är under denna period som det är viktigt att härda ut och kämpa vidare. Sen kommer allt gå mycket lättare, när kroppen har vant sig med träningen samt de positiva resultaten börjat infinna sig.

Man kan med fördel kombinera olika träningspass under samma träningspass:

styrketräning + konditionsträning

Enligt nyare foskning ger detta maximal muskelutveckling (styrkelträningen) samt maximal fettförbräning (konditionsträningen). Börja med styrketräningen, sen kondtionsträningen. Ett bra sätt att även spara tid.

Vad är träning bra för:
Att träna är bl.a. bra för:
Förbättrar konditionen
Stärker kroppen på alla sätt och vis, bra för benstommen, förstärker immunförsvaret, förbättrar blodcirkulationen och syreupptagningsförmågan, minska inflammationer, rensar kroppen på toxiner mm.
Bra för hjärtat och blodet. Höjer det nyttiga HDL-kolesterolet samt sänker blodtrycket och minskar risken för hjärtinfarkt
Bra för diabetiker eller personer som ligger i riskzonen. Träning ökar insulinkänsligheten och minskar insulinresistensen. Se insulin´
Ökar muskelstyrkan (särskilt vid styrketräning)
Ökar kroppens energiförbrukning
Förbättrar ämnesomsättningen
Förbränna fett, minskar kroppsfettet
Ger ökad energi och vitalitet, man känner sig piggare.
Förbättra de psykiska och mentala funktionerna i kroppen. Ger större lugn och mindre oro, en mer positiv livssyn. Minskar risken för depressioner mm. Den ökad endorfinhalt gör så att man mår och känner sig bättre.
Fettförbränning – gå ner i vikt
Vill man gå ner i vikt, då är det träning som gäller. Träning är faktiskt den bästa vägen för naturlig viktminskning. Om man kombinerar en kontinuerlig träning med en allsidig näringsriktig kost så har man även redskapen till sin egen viktreducering. Se Kost och Näring. Man får därmed en bättre balans mellan energiintaget och energiförbrukningen som är så viktig för vikten.

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Sjukdomar

När sjukdomar uppstår så är det inte alltid enkelt att hitta endast en egentlig orsak. Kroppen och dess funktioner är komplex: vårt arv (gener), närmiljö. fysiska hälsa, vår mentala och psykiska hälsa samspelar här med kost och näring.

Här nedan listas lite olika sjukdomar och deras koppling till kost, näring och mineraler. Några hundraprocentiga samband finns inte, utan här nedan finns några samband som man hittat. Observera att man alltid bör ha kontakt med sin läkare när man väljer att försöka påverka sjukdomar via kost och tillskott, ofta bör man även ta ett rekommenderat läkemedel vid svårare sjukdom. Effekten av läkemedel som man redan intar kan även påverkas av kost, vitaminer och mineraler. Balansen och påverkan på andra funktioner i kroppen kan därmed även förändras. Kontakta därför alltid din läkare om du är osäker. Nedan listas lite sjukdomar och dess kopplingar till kost och näring och som kan vara behjälpliga både förebyggande samt till viss del vid sjukdom. Listan är inte fullständig utan får ses som en hint om vad som rekommenderas från såväl traditionellt som alternativt håll vad gäller kost och näring. Vid de flesta sjukdomar kan man testa att börja med att öka sitt vattenintag under ett par veckors tid, då det finns en risk att kroppen är uttorkad.

Allergi

Allergi kan vara ärftligt betingat, ofta kan man vara allergisk mot bara ett viss specifikt ämne, exempelvis laktosintolerans, glutenallergiker m.f. Allergi kopplas också till inflammationer, därför kan man testa att behandla allergier med inflammationshämmande åtgärder.

Sjukdom/förebygga Förslag på åtgärder som kan vara bra
Allergi Allergi kan vara ärftligt betingat, ofta kan man vara allergisk mot bara ett viss specifikt ämne, exempelvis laktosintolerans, glutenallergiker m.f. Allergi kopplas också till inflammationer, därför kan man testa att behandla allergier med inflammationshämmande åtgärder, se nedan.
Benskörhet  D-vitamin, Kalcium
Blodbrist (anemi)  Järn, B1, B2, B9 (folsyra), B12, C-vitamin, kalcium.
Cancer Minska på det totala kaloriintaget, minska främst ner på de snabba kolhydraterna samt de onyttiga mättade fettet,

vilket anses kunna hämma cancertillväxten samt förbättra balansen i kroppen. Ät mer frukt och grönt, nötter och frön och fibrer (bra mot tjocktarmscancer) samt minska drastiskt på kött, inälvsmat, kyckling och äggula.

 

Inta mer Antioxidanter. Här kommer lite kost som anses vara bra mot cancer: karotenoiden lykopen är bra som bl.a. finns i tomat/tomatröra, morötter, paprika, granatäpple (mot prostatacancer). Gröna grönsaker, främst broccoli, även alla kålväxter som grönkål, spenat, brysselkål, blomkål, vitkål. Sojaprodukter, citrusfrukter, sötmandel, olika nötter och frön. Lök och vitlök har visat sig vara förebyggand mot cancer. Grönt té är en annan superantioxidanter. Dra ner på mättat fett för mer enkelomättat fett (olivolja) samt fleromättat fett, där särskilt Omega-3  som finns främst i fet fisk, rapsolja och linfröolja anses vara bra. Försök få en jämnare balans mellan intaget av Omega-6 och Omega-3. Ät en mer basisk kost (mer frukt och grönsaker) då syraöverskott kan gynna cancer. Hormoner som insulin, IGF1 samt Eikosaniderna anses även intressanta i sammanhanget. Anses även vara bra att man gör en ordentlig rengöring av sin kropp: fasta, tarmrengöring mm.

Diabetesrelaterade sjukdomar Dra ner på de snabba kolhydraterna (socker, vitt mjöl mf.) till förmån för de långsamma kolhydraterna (bönor,linser, fullkorn mf). Minska energiintaget och främst kolhydratintaget totalt om det är för stort. Minska på det mättade fettet till förmån för enkelomättat fett (olivolja) samt mer Omega-3 (fet fisk, fiskleverolja, rapsolja, linfröolja) ur de fleromättade fetterna. Fysisk träning är bra.
Depression B1, B3, B6, B12. Johannesört är en ört som påverkar hormonet seretonin som vid minskade nivåer leder till depression. Ananas, banan, cashewnötter och fikon ökar seretoninhalten. Hormonet dopamin är ofta lågt hos deprimerade personer.
Förkylning C-vitamin, zink och vitlök är bra i förebyggande syfte. Intag av C-vitamin gör även så att man tilllfrisknar fortare.

Echinacea är även bra för immunförsvaret. I övrigt mindre stress samt ät en väl sammansatt kost. Ofta återkommande förkylningar kan även bero på att man är allergisk mot något.

Förstoppning Vätskebrist, drick mer vatten (minst 1.5 – 2 liter per dag). Tänk på att alkohol och koffeinhaltiga drycker som kaffe och té suger extra vätska ur kroppen. Ät mer fibrer, finns i grovt spannmål, frukt och grönsaker. Aprikoser, katrinplommon och fikon är svagt laxerande, kan hjälpa. Stress kan även inverka negativt.
Huvudvärk Huvudvärk kan ofta vara stressrelaterat. Olika B-vitaminer är bra, som B3 och B6 mf. Även E-vitamin, likaså mineraler som magnesium och kalcium. Om förstoppning föreligger ät mer fibrer. Frukt och grönt innehåller både vitaminer, mineraler och fibrer. Vitlök, fiskolja kan vara bra, ginko biloba likaså. Järnbrist kan ge huvudvärk, vid brist inta mer Järn i samt C-vitamin.
Hjärt- och kärlsjukdomar/Högt blodtryck Minska de mättade fettet till förmån för enkelomättat fett samt fleromättat fett som Omega-3 och Omega-6 i lika delar, vilket är bra för kolesterolet. Undvik för mycket salt. Vitlök och ingefära är bra för blodtrycket. Övergå från snabba kolhydrater till förmån för långsamma kolhydraterna. Inta vitaminer C, E, och A samt selen och zink.. Undvik cigaretter. Fysisk träning är bra.
Reumatiska besvär/Inflammationer

 

(rheumatoid artrit, artros mf.)

Reumatiska besvär kan ha sin grund i tarmen med förstoppning som  grund. Därför är det av största vikt att inta vätska i rätt mängd varje dag, eftersom kroppen kan vara uttorkad, se vatten. Känner man sig ofta muntorr så är risken därför stor att man har vattenbrist. Därtill ät mer fibrer. Ibland kan även saltbrist förekomma. De reumatiska besvären kan förbättras med fasta och tarmsköljningar (avlägsnar gifter från ämnesomsättningen) som ett första steg. Röda, gula och gröna frukter och grönsaker är bra. Vitlök, ingefära och gurkmeja är antiinflammatoriska. Se över intaget av vitaminerna C, E, D och B8 (Biotin). Dessutom mineralerna krom, mangan, magnesium och kalcium. Minska ner på mejeriprodukter, kött och kyckling. Mindre mättade fetter, övergå till enkelomättat fett (olivolja) samt mer Omega-3 (fet fisk, fiskleverolja, rapsolja, linfröolja) ur de fleromättade fetterna. Syra/basbalansen är också viktig då det visat sig att man kan behandla reumatiska besvär genom att minska på den syrabildande kosten till förmån för mer basisk kost.
Sömnbesvär Sömnbesvär kan ha stress och oro som grund. Tillskott av olika B-vitaminer kan behövas, främst B9 (folsyra) och B12. Dessutom magnesium och kalcium.
Trötthet Se över intaget av vitaminer och mineraler i kroppen. Järn, B9 (folsyra), B12 samt C-vitamin är viktiga. Ät mer kost med fibrer för att minska risken för förstoppning. Minska intaget av de snabba kolhydraterna som vid för stort intag kan innebära för snabba svängningar av blodsockret, vilket ofta kan leda till trötthetskänslor strax efter en måltid.

 

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Mer individuella kostmetoder

Obs! det är ganska uppenbart att det kan bli svårt när man jämför dessa metoder och kanske kommer fram till olika svar på vad man bör äta. Däremot så kanske man får svar på varför vissa livsmedel som man har känt påverkat ens kropp negativt kanske bör uteslutas, man får en sorts bekräftelse. Man skulle kunna göra spontana reflektioner, att Kapha-dominerade personer enligt AyurVeda skulle kunna ha en hel del gemensamt med blodgrupp O enlig blodgruppsmetoden samt även stenålderskost samt koppla problem med intag av för mycket snabba kolhydrater och vikt osv. Dess värre stämmer inte alla kostråd full ut mellan de olika lärorna. På liknande sätt så skull man nog kunna hitta samband för de som kan inta spannmål i större mängd utan att gå upp i vikt med ohälsa som följd.

 

av Birgitta
Mat o dryck sep 4,2015

Ät rätt för din blodgrupp

Denna diet är framtagen av Dr. Peter J.D Adamo och har rönt en viss uppmärksamhet och en del kritik. Våra blodgrupper anser han betingade till viss sorts kost som har sin grund i de folkvandringarna som pågått på jorden under tusentals år. Människan ska på detta vis ha anpassat sig till olika sorts kost under olika levnadsbetingelser, något som Adamo kopplar till olika blodgrupper. Följande gäller:
Blodgrupp 0 – Köttätare (Jägaren/samlaren), 38 % av svenska befolkningen:
Behöver mycket motion. Ät Kött, fisk, frukt och grönsaker. Undvik de flesta spannmål (särskilt vete) men även bönor, baljväxter och mejeriprodukter.

Blodgrupp A – Vegeterian (Jordbrukaren), 44 % av svenska befolkningen.
Föredrar lugnare typ av motion, meditation och yoga mm. är bra. Ät mest vegetariskt. Grönsaker, tofu, spannmål, bönor, baljväxter, frukt och viss typ av fisk som lax, sniglar, makrill mm.

Blodgrupp B – Blandkost (Nomaden), 12 % av svenska befolkningen.
Behöver normal motion. Är mer en allätare. Den enda blodgrupp som anses tåla mjölkprodukter bra, I övrigt ät kött, spannmål, baljväxter, grönsaker och frukt. Undvik bl.a. kyckling.

Blodgrupp AB – Blandkost (Nyare blodgrupp), 6 % av svenska befolkningen.
Föredrar lugnare typ av motion. Har bäst immunförsvar av alla blodgrupper. Ät kött, fisk, skaldjur, mejeriprodukter, tofu, baljväxter, spannmål, grönsaker, frukt.
Positivt:
Kopplingen olika blodgrupper och kostens påverkan på kroppen är intressant. Bra bara om någon utomstående är villig att forska djupare i ämnet.

Negativt:
Har fått stor kritik för att den inte anses har någon vetenskaplig grund. Fakta bakom de olika blodgruppernas uppkomst anses som fel. Deras inverkan på kosten är dåligt belagd, dessutom kopplingen till blodgrupp och olika sjukdomar och kosttillskott som behövs för dessa anses obevisade och ifrågasätts starkt.

Obs! att äta efter ens blodgrupp innebär precis som Ayurveda att vissa specifika livsmedel är att föredra och att andra bör uteslutas.

av Birgitta

Föregående 1 2 3 4 Nästa

Senaste inläggen

  • Om du stannar din viktnedgång under 5:2
  • Smaksätt kolsyrade vatten med citronessens
  • Sockerfria essenser för kolsyrat vatten – barnens favorit!
  • Kosttillskott på svenskt nötkött
  • Pour Femme – Kosttillskott för tjejer

Arkiv

  • november 2017
  • oktober 2017
  • augusti 2017
  • juni 2017
  • mars 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • september 2015

Träning och hälsositer

Ådrakliniken Kärlkirurgi

Ådrakliniken erbjuder prisvärd åderbråcksbehandling i Göteborg

Kategorier

  • Mat o dryck

Proudly powered by WordPress | Theme: BusiProf by Webriti